Bakgrund: Med en befolkning som blir allt äldre är det betydelsefullt att försöka bevara en god hälsa och minska funktionsnedsättningar. Riktade hälsosamtal är en svensk modell som syftar till att främja hälsa genom att kombinera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande strategier. Riktade hälsosamtal med äldre utförs inte jämlikt i Sverige vilket innebär att alla inte erbjuds samma förutsättningar för hälsa. Få studier har undersökt distriktssköterskors erfarenheter av riktade hälsosamtal med äldre. Syfte: Att utforska distriktssköterskors erfarenheter av riktade hälsosamtal med personer 70 år och äldre. Metod Kvalitativ intervjustudie med sju distriktssköterskor och fem sjuksköterskor i södra Sverige inom primärvård. Kvalitativ innehållsanalys utfördes. Resultat: Huvudkategorierna var erfarenheter av åldersgruppen, erfarenheter av metodstöd, erfarenheter av att främja hälsosamma levnadsvanor och erfarenheter av utförda hälsosamtal med tre underkategorier. Konklusion: Resultatet visar att riktade hälsosamtal kan bidra till att identifiera sjukdomar och riskfaktorer hos äldre, men även resurser som kan uppmuntra, inspirera och motivera till hälsosamma levnadsvanor. Små förändringar i levnadsvanor bidrar till hälsa på lång sikt. Mer forskning behövs som undersöker vilka åldersgrupper riktade hälsosamtal gör mest nytta i ur person- och folkhälsoperspektiv i relation till samhällskostnad på kort och lång sikt.

Background: With a population that is getting older, it is important to try to preserve good health and reduce functional impairments. Targeted health talks are a Swedish model that aims to promote health by combining health promotion and disease prevention strategies. Targeted health talks with the elderly are not carried out equally in Sweden, which means that everyone does not have the same conditions for health. Few studies have investigated district nurses' experiences of targeted health talks with the elderly. Aim: To explore district nurses' experiences of targeted health talks with people aged 70 and above. Method: Qualitative interview study with seven district nurses and five registered nurses in southern Sweden in primary care. Qualitative content analysis was performed. Results: The main categories were experiences of the age group, experiences of method support, experiences in promoting healthy habits and experiences of performed health talks with three subcategories. Conclusion: The results show that targeted health talks can help to identify diseases and risk factors in the elderly, but also resources that can encourage, inspire and motivate healthy lifestyles. Small changes in lifestyle can contribute to health in the long term. More research is needed that examines which age groups targeted health talks benefit the most from a personal and public health perspective in relation to societal costs in the short and long term.