I många språk har obestämda artiklar utvecklats från singulara räkneord som en (t.ex. Heine 1997). Detta semantiska arv förklarar varför obestämda artiklar typiskt endast används med singulara substantiv. I nusvenskan kan dock den obestämda artikeln en användas i plural, då som ena, typiskt i beskrivande och värderande predikativer (Collberg & Agebjörn 2023; Delsing 1993:31–35; Teleman m.fl. 1999:410; Terner 1922:120); se (1).

(1) Barnen är ena riktiga vildingar just nu.  

Av tidigare studier framgår att dagens bruk av artikeln en är i stort sett etablerat vid 1500-talets mitt (Brandtler & Delsing 2010, Srkzypek 2012; se även Nivre 2002). Emellertid fokuserar dessa studier främst på obestämd artikel i argumentella nominalfraser snarare än på sådana nominalfraser där ena vanligtvis förekommer. Denna studie syftar till att utreda den historiska utvecklingen av den plurala obestämda artikeln ena. Materialet utgörs av excerperade exempel från texter under perioden 1500 till i dag. Vi undersöker vid vilken tid och i vilka syntaktiska kontexter artikeln används, och vi diskuterar hur dagens användning av ena-artikeln har etablerats.