Naturvårdsverket har i regleringsbrevet för år 2009 fått i uppdrag av regeringen att redovisa vilka uppgifter som verket bedömer behövs i miljöriskbedömningen av genmodifierade (GM) grödor för att kunna ta naturvårdshänsyn till långsiktiga effekter och effekter på icke-målorganismer. Denna rapport utgör redovisningen av uppdraget.

Utveckling och användning av genetiskt modifierade organismer (GMO) är förknippat med potentiella risker. En genomgång har gjorts av de grödor som i dagsläget är intressanta för svenska förhållanden (raps, sockerbeta, potatis och majs), vilka genmodifieringar som finns för varje gröda, och vilka potentiella effekter dessa genmodifierade grödor kan ha. Målen har varit att identifiera potentiella risker vid kommersiell odling och försöksodling av de aktuella grö-dorna, definiera vilka uppgifter som behövs för att kunna utföra en miljörisk-bedömning och undersöka kunskapsläget för dessa uppgifter. 

Enligt gällande EU-lagstiftning och inom vetenskaplig litteratur framhålls att miljöriskbedömningar ska genomföras baserat på ett fall till fall-förfarande. Nya transgena egenskaper utvecklas dock ständigt och det råder stor variation mellan medlemsländerna exempelvis avseende förekomst av icke-målorganismer och frööverlevnad. Detta innebär att det i praktiken är sällan som tillräckliga kunskaper finns om den aktuella grödan och miljön där den är tänkt att odlas kommersiellt, för att fullständigt kunna utvärdera de eventuella negativa effekterna i det specifika fallet. Här måste en rimlighetsavvägning göras av vilka uppgifter som anses nödvändiga mot bakgrund av de identifierade riskerna.

Jordbruksverkets beslut avseende försöksodling av genmodifierade grödor visar att merparten av försöksodlingarna gäller potatis, raps och sockerbeta, medan försöksodling av majs har förekommit två gånger. Genflödesproblematiken skiljer sig mellan grödorna. Majs har inga vilda släktingar som den kan korsa sig med i Sverige och potatis korsar sig inte med de befintliga svenska vilda släktingarna, medan sockerbeta och raps har vilda släktingar till vilka genspridning kan ske. 

För att kunna genomföra miljöriskbedömningar av genmodifierade grödor med hänsyn till långsiktiga effekter och effekter på icke-målorganismer anser Naturvårdsverket att det finns ett behov av ytterligare kunskap avseende odling av GM-grödor under svenska förhållanden. Med utgångspunkt från de identifierade riskernas storlek anser Naturvårdsverket att det är särskilt angeläget att öka kunskaperna kring effekter på icke-målorganismer vid odling av herbicidtoleranta och insektsresistenta grödor, liksom kring resistensutveckling hos ogräs och spillplantor vid odling av herbicidtoleranta grödor. För detta krävs oberoende vetenskapliga studier.