Rapporten behandlar undervisningsverksamheten på svenska högskolor och universitet. Det finns ett stort behov av att öka tiden till förfogande för lärare att undervisa och examinera och öka den lärarledda undervisningstiden för studenter. Internationellt anger svenska studenter att de har lägst antal timmar lärarledda studier per vecka jämfört med andra europeiska länder. Produktivitetsavdraget gör att resurserna för undervisning minskar stadigt. Rapporten beskriver och diskuterar faktorer som påverkar resurserna för undervisningen det vill säga andelen resurser som kommer undervisningen till del och vad som kan göras för att förbättra denna andel.

Rapporten tar upp olika centrala teman kopplade till undervisning och den tid som lärare ges för att genomföra undervisningen. Teman som tas upp är resursallokering inom lärosäten, lokala arbetstidsavtal, schablonmodeller för fördelning av lärartid och analysmetoder av effektiviteten. En översikt över lärosätenas olika lokala arbetstidsavtal presenteras. Den visar att det finns stora skillnader mellan lärosätenas avtal, vilket får effekter på den tid som undervisningen har till sitt förfogande. Rapporten presenterar och analyserar data för undervisningsresurserna på olika svenska lärosäten och för olika ämnesområden.  Resultaten pekar exempelvis på att det finns tydliga skillnader mellan de största universiteten i lärartid allokerad för undervisning. Mellan gruppen universitet och högskolor finns ingen signifikant skillnad. Jämförelsen mellan olika ämnesområden indikerar att naturvetenskap, samhällsvetenskap och teknik är de områden som ger mest lärartid för undervisning per krona intäkt. Metoder för att teoretiskt beräkna medelantalet lärarledda timmar per ämnesområde samt medelantalet studenter per kurs presenteras också.