Denna uppsats undersöker hur kärlek och relationer framställs i realityprogrammet Love Island Sverige och Love Island UK. Syftet med uppsatsen är att utveckla förståelsen kring hur kärlek och relationer framställs i reality-programmet Love Island, samt att ge en överblick över vilka komplikationer som kan förekomma kring dess framställning. Genom att analysera och granska realityprogram där handlingen bygger på att hitta äkta kärlek har vi kunnat analysera dess framställning när det gäller romantiska relationer. Uppsatsen undersöker hur dessa utvalda medier genererar stereotypa kärleksideal som visar på hur romantiska relationer kan se ut. Med stereotypa kärleksideal syftar vi på att undersöka hur programmet framställer de förväntningar och önskemål som finns om hur kärleksrelationer “ska” se ut enligt samhället. Det diskuteras även hur programmen framställer olika kön i relationer och dess inverkan på könsroller, samt hur medias framställande kan leda till orealistiska förväntningar på partnerskap. Uppsatsens grundläggande frågeställning lyder: ”Hur konstrueras och representeras kärlek och relationer i dejtingprogrammet Love Island, med fokus på den diskursiva, visuella och semiotiska gestaltningen.” Slutligen argumenterar uppsatsen varför det är viktigt att kritiskt reflektera över hur media kan påverka vår syn på kärlek och relationer, och hur vi kan motverka negativa effekter och forma en mer realistisk och inkluderande syn på romantiska relationer. Studiens resultat tyder på att programmets framställning av kärlek och relationer är romantiserad och idealiserad på olika sätt genom semiotiska resurser i form av tecken, symboler och kommunikation.