Studiens syfte är att belysa förskollärares uppfattningar kring barns inflytande i musikundervisningen som kan bidra till barns språkutveckling. Detta genom semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Med detta som grund kommer fenomenografin att agera som metodansats eftersom förskollärare ständigt uppfattar olika fenomen på olika sätt. I och med att förskollärare uppfattar fenomen olika, blir det en variation av förskollärarnas uppfattningar kring barns inflytande i musikundervisning och hur det kan främja barns språkutveckling. 

Resultatet visar att förskollärarna uppfattar musikundervisningen som en bra metod, att på ett lustfyllt sätt främja barns språkutveckling. Detta genom att barn exempelvis får utveckla sin förmåga att artikulera samt förstå ord och rytmer som finns i musik och språk. Resultatet visar också att barns inflytande är av betydelse för att uppnå ett lustfyllt lärande i musikundervisningen. Slutsatsen visar att förskollärarna uppfattar att inflytande, musikundervisning och språkutveckling hänger samman med barns lustfyllda lärande. Slutsatsen visar också att det finns olika variationer i förskollärarnas uppfattningar, vilket skapar flera möjligheter att förklara fenomenet.