I Lgr22 står det formulerat att eleven ska få skapa texter enskilt och gemensamt där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg. Då digitala verktyg används nästan dagligen i skolverksamheten samt att dessa ofta är uppbyggda på att användaren ska navigera i applikationer så är det viktigt att synliggöra pedagogernas perspektiv och didaktiska val. Detta för att få fram intentionen och på vilket sätt som pedagogernas valda applikationer verkligen ger en progression hos eleven. Tidigare forskning inom området har visat att de digitala verktygens effekter på elevernas läs- och skrivutveckling är främjande för eleven, men samtidigt hävdar forskningen att det behövs vidare studier av pedagogers perspektiv kring valda applikationer som skapar en inkluderande undervisning utifrån pedagogernas motiveringar. Därav är syftet med denna studie att undersöka hur lågstadiepedagoger motiverar sina valda applikationer för att stödja elevernas läs- och skrivutveckling. Syftet besvaras genom frågeställningen “Vilka applikationer använder lågstadiepedagoger och hur motiverar de sina val för att främja elevernas läs- och skrivutveckling?”. Genom intervjuer har empiri samlats in som analyserats utifrån Bernsteins teori om synlig och osynlig pedagogik samt begreppen mediering och kulturella redskap vilka är hämtade ur det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att digitala verktyg utgör ett komplement och ett hjälpmedel som stärker elevernas förmågor och kunskaper genom individualisering. Resultatet visar även att lustfyllda, motiverande och varierande arbetsformer tillhandahålls där eleven kan arbeta med stöd i applikationer. Slutligen visar resultat på att nivåbaserade och repetitiva övningar tillhandahåller en synlig och osynlig pedagogik som stärker elevens lärande och måluppfyllelse.

The curriculum states that the pupil should be able to create texts individually and commonly where words and images interact, both with and without digital tools. Digital tools are almost used daily in school activities and are often based on the user being the navigator in the application, therefore it is important to make the teachers’ perspectives and didactical choices visible. Therefore, it is important to bring out the teachers’ intention and in what way the chosen applications provide progression for the student. Previous research has shown that the effects of digital tools on pupils’ reading and writing development are beneficial for the student, but at the same time research shows that further studies of teachers’ perspective on selected applications are needed that can create inclusive education based on the teachers’ motivations. Therefore, the purpose of this study is to examine how teachers motivate their chosen applications in order to support the pupils’ reading and writing development. The purpose is answered by the research question “Which applications do primary school teachers use and how do they justify their choices in order to support the pupils’ reading and writing development?”. Through interviews, empirical evidence has been collected and analyzed based on Bernstein’s theory of visible and invisible pedagogy as well as theories of mediation and cultural tools which are borrowed from the sociocultural theory. The results show that digital tools compose as a complement and as a tool to support pupils’ abilities and knowledge through individualization. Results also show that when joyful, motivating and variated forms of work are offered the student can develop with the support of applications. Finally, results show that level-based and repetitive exercises provide both a visible and invisible pedagogy that strengthens pupils’ learning and goal achievement.