Sammanfattning

Syftet med vår studie var att undersöka arbetsgivares uppfattningar om deras arbetsgivaransvar och vilka möjligheter de har att upptäcka och förebygga mäns våld mot kvinnor, i relation till det ökande distansarbetet. Förhoppningen var att studien skulle öka arbetsgivares medvetenhet kring samhällsproblemet mäns våld mot kvinnor och att detta skulle ge synergieffekter utifrån ökad kunskap och en vilja att ta större ansvar för samhällsproblematiken. Vi utgick från följande frågeställningar:

• Hur uppfattar arbetsgivare risken med att medarbetare som distansarbetar kan hamna i en arbetsmiljö som är otrygg och potentiellt skadlig?
• Hur säkerställer arbetsgivare arbetsmiljön och säkerheten i hemmet för sina medarbetare vid distansarbete, särskilt i relation till mäns våld mot kvinnor?
• Hur kan arbetsgivare påverka problematiken med mäns våld mot kvinnor och bidra till större samhällsnytta?

Vi valde att utgå ifrån en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för att samla in vårt empiriska material. Vårt urval bestod av sju enhetschefer från två olika kommuner, vilket bidrog till ett bredare perspektiv för studien. Samtliga enhetschefer hade ansvar över medarbetare som arbetade på distans. Vi genomförde samtliga intervjuer digitalt via videosamtal på Teams.

Resultatet visade att enhetscheferna var osäkra på hur långtgående deras arbetsmiljöansvar var i relation till distansarbete. Möjligheten att upptäcka om en medarbetare blir utsatt för våld är något de allra flesta enhetscheferna upplever som en svår utmaning, de anser därför att det förebyggande arbetet har stor betydelse.

Abstract

The purpose of our study was to investigate employers' perceptions of their employer responsibility and what opportunities they have to detect and prevent men's violence against women, in relation to the increasing telework. The hope was that the study would increase employers' awareness of the social problem of men's violence against women and that this would provide synergy effects based on increased knowledge and a willingness to take greater responsibility for the social problem. Our questions were as follows:

• How do employers perceive the risk that employees who work remotely may end up in a work environment that is unsafe and potentially harmful?
• How do employers ensure the work environment and safety at home for their employees when working remotely, especially in relation to men's violence against women?
• How can employers influence the problem of men's violence against women and contribute to greater societal benefit?

We chose to start from a qualitative method of semi-structured interviews to collect our empirical material. Our sample consisted of seven unit managers from two different municipalities, which contributed to a broader perspective for the study. All unit managers had responsibility for employees who worked remotely. We conducted all interviews digitally via video calls on Teams.

The result showed that the unit managers were unsure of how far-reaching their work environment responsibility was in relation to telework. The possibility of discovering if an employee is exposed to violence is something that the majority of the unit managers experienced as a difficult challenge, they therefore believed that preventive work is of great importance.