In 2015, tens of thousands of Syrians fled to Sweden to escape the civil war that was raging in Syria. In the media, grief was spread, partly when small children drowned during their journey across the Mediterranean, partly fear of terrorists and the burden on Sweden. Laws were changed, borders were controlled and fences were built. In 2022, Ukraine was invaded by Russia and Ukrainian refugees made their way to Sweden. The media then spread how Swedes opened up their homes to the Ukrainian refugees. The purpose of this study is to, in the form of a discourse analysis, examine and compare the construction of Syrian refugees in 2015 and Ukrainian refugees in 2022 in Swedish media. A total of 20 articles made up the material for the analysis. These have been taken from Aftonbladet and Svenska Dagbladet, five articles per refugee group and newspaper. We began by coding to identify patterns in the articles. We then analyzed these patterns with Ernesto Laclau and Chantal Mouffe's alignment within discourse analysis, discourse theory and related concepts. To deepen the analysis and add additional perspective, we also used Judith Butler's concepts of framing and grievability. With the concepts within discourse theory and Butler's concepts, we were able to draw a conclusion; different groups of refugees are portrayed differently in Swedish media and made grievable and non-grievable as a result of their ethnicity, origin and religion.

Året 2015 flydde tiotusentals syrier till Sverige för att undkomma det inbördeskrig som härjade i Syrien. I media spreds dels sorg när små barn drunknade under sin färd över medelhavet, dels skräck för terrorister men också för den belastning som mottagandet skulle innebära för Sverige. Lagar skärpets, gränserna kontrollerades och staket byggdes upp. Under 2022 invaderades Ukraina av Ryssland och ukrainska flyktingar tog sig till Sverige. I media spreds då hur svenskar öppnade upp sina hem för de ukrainska flyktingarna. Syftet med denna studie är att i form av en diskursanalys undersöka hur konstruktionen av syriska flyktingar framställts i svensk media under 2015, i jämförelse med konstruktionen av ukrainska flyktingar under 2022. Totalt har 20 artiklar utgjort materialet för analysen, vilka har hämtats från Aftonbladet och Svenska Dagbladet, fem artiklar per flyktinggrupp och tidning. För att kunna identifiera mönster i artiklarna inleddes analysen med en kodningsprocess. Mönstren analyserades därefter med Ernesto Laclau och Chantal Mouffes inriktning diskursteori samt dess tillhörande begrepp. För att fördjupa analysen och tillföra ytterligare perspektiv användes även Judith Butlers begrepp inramning och sörjbarhet. Med hjälp av de diskursteoretiska begreppen samt Butlers teoretiska begrepp kunde vi komma fram till en slutsats; olika flyktinggrupper framställs olika i svenska media, och görs sörjbara och osörjbara utifrån etnicitet, ursprung och religion.