Bakgrund: Demenssjukdom är en progressiv sjukdom som påverkar den kognitiva funktionen. Förekomsten av sjukdomen ökar globalt och uppkommer i alla samhällsklasser. Symtomen utmanar personen individuellt och påverkar livskvaliteten. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med demenssjukdom inom slutenvården. Metod: En allmän litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar sammanfattades samt analyserades kontinuerligt. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades: (i) uppnå personcentrerad vård, (ii) interpersonella relationer, (iii) brist på kompetens och (iv) etiska aspekter. Sjuksköterskorna hade en vilja att bedriva personcentrerad vård trots det komplexa vårdbehovet. Miljön inom akutsjukvården var inte utformad för patientgruppen. Anhöriga sågs som en viktig resurs och ett fungerande teamarbete gynnade demensvården. Adekvat kunskap och kliniska erfarenheter saknades vilket drev sjuksköterskorna att utveckla kompensationsstrategier. Etiskt komplicerade situationer uppstod i vården av patienter med demenssjukdom. Konklusion: Rutinerna inom slutenvården är inte tillräckligt modifierbara för att möta patienter med demenssjukdoms komplexa vårdbehov. Miljön inom slutenvården är inte anpassad för denna patientgrupp. Relationen till anhöriga och teamet är en viktig resurs för sjuksköterskorna. Det visades på en kunskapsbrist och det saknades utrymme för etisk reflektion vilket skulle gynna vården av patienter med demenssjukdom. 

Background: Dementia is a progressive disease that affects cognitive function. The prevalence of the disease is increasing globally and occurs in all social classes. The symptoms challenge the person individually and affect the quality of life. Aim: To illustrate nurses’ experiences caring for patients with dementia in inpatient care. Method: A general literature study was used to continuously summarize and analyze nine scientific articles. Results: Four main categories were identified: (i) achieving person-centered care, (ii) interpersonal relationships, (iii) lack of competence and (iv) ethical aspects. The nurses desired to provide person-centered care despite the complex care needs. The environment within inpatient care was not designed for the patient group. Relatives were seen as a crucial essential resource, and functioning teamwork benefited dementia care. Adequate knowledge and clinical experience were lacking, which pushed the nurses to develop compensation strategies. Ethically complicated situations arose in the care of patients with dementia. Conclusion: The routines within inpatient care is not modifiable enough to meet the patients’ complex care needs. The inpatient care environment is not adapted to the patient group. The relationship between caregivers and the team is an important resource for the nurses. There is a knowledge gap and a lack of space for ethical reflection, which would benefit the care of patients with dementia.