hh.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Om “konsten att spåra”: Ett alternativ till kritik utifrån exemplen Michel Serres och Parkour
Linnéuniversitetet, Växjö, Sverige.ORCID iD: 0000-0002-1342-2531
2016 (Swedish)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Other academic)
Abstract [sv]

Kritik och analys är adelsmärken i akademins systematiska frambringande av kunskap och allra helst amalgamerade i form av det ”kritiskt analytiska förhållningssättet”. Etymologiskt denoterar dessa ord gränsdragande, finfördelning och fragmentisering. Men om kunskap, i linje med vad föreliggande workshop föreslår, ska kunna vara gränslös, är vi då inte bakbundna från början när våra främsta instrument för kunskapsproduktion redan är kalibrerade för uppdelning i fack och kategorier? Denna presentation funderar över ett alternativ till denna akademins minsta gemensamma nämnare.

Vetenskapssociologen och modernitetsantropologen Bruno Latour (1993, 1998, 2005, 2010 & 2013) uppmanar oss gång på gång att finna alternativ till kritik. Han menar, tvärtemot vad akademins disciplinära beskaffenhet indicerar, att världen och verkligheten inte främst förstås som uppdelad i natur och kultur. Hybrider mellan dessa förmenta poler uppstår bortom vår blick när vi tar detta moderna påstående för givet. Just för att vi tänker oss existensen som en dikotomi på detta vis möjliggörs fler oheliga allianser, eller naturkulturer (Latour, 1993; Haraway, 2008), att uppstå; genmanipulation, kloning, global uppvärmning och nukleära tillbud är bara några exempel.

För att finna en repertoar som inte har denna utgångspunkt, vänder sig Latour till den filosofen Michel Serres, vars omsorgsfulla kartografi över i stort allt är baserad på en princip att utmana all påstådd inkommensurabilitet. Varsamhet, nyfikenhet och upptäckarlust präglar Serres strövtåg genom konstformer, vetenskap, teknologi, och idrott i det som han kallar en encyklopedisk strävan att framlägga en syntes (Serres & Latour, 1995). Just dessa anspråk – encyklopedi och syntes – gör honom till en sällsam figur i det posthumanistiska fält han skrivits in i, då denna tradition snarare vänder sig mot det omnipotenta och imperialistiska etablerandet av slika företeelser. Spänningen mellan det encyklopediska och kärleken till det lokala är en fruktbar paradox som präglar Serres och hans forskarpersona ”kunskapens trubadur”. Hemligheten är att inte upprätta fasta förbindelser mellan företeelser, utan efemära kopplingar, eller ”spårningar, inte spår” som Latour uttrycker det.  

Traceurer (Franska för spårare) kallar de som utövar förflyttningskonsten Parkour sig själva. Deras sätt att upprätta nya kopplingar mellan punkter och byggnader i stadsrummet är som en direkt översättning av Serres filosofiska kartografi. Inspirerad av filosofen Gilles Deleuze, som också verkade i Latour och Serres grannskap, skulle man kunna beskriva parkour som ett slags ”mindre arkitektur” (Jonasson, 2013), vilket för posthumanismens vidkommande medför att människan intar rollen som icke-människan som skapar (nya) förbindelser i givet kollektiv. Genom att ”spåra” mellan Michel Serres och parkourlitteratur avser denna presentation att utveckla ett ”ickekritiskt” – sammanfogande istället för sönderdelande – förhållningssätt att inta inom forskning. Själva demonstrationen – spårandet mellan Serres och Parkour – och de spårande demonstrationerna i dessas praxis skapar förutsättningar för att kunna diskutera ”konsten att spåra” som ett alternativ/komplement till det kritiskt analytiska förhållningssättet. Serres, med den grekiska guden Hermes som inspiration, söker efter en kunskapsinhämtning vars fundament har vingar på sina fötter. Det blir svårt att finna något som svarar bättre mot denna beskrivning än en traceur.

Place, publisher, year, edition, pages
2016.
National Category
Sport and Fitness Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hh:diva-50174OAI: oai:DiVA.org:hh-50174DiVA, id: diva2:1745729
Conference
Gränslös Kunskap - Centrum för Öresundsstudier
Available from: 2023-03-24 Created: 2023-03-24 Last updated: 2023-03-24Bibliographically approved
In thesis
1. Sport Has Never Been Modern
Open this publication in new window or tab >>Sport Has Never Been Modern
2013 (English)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [en]

Sport has often been understood as a set of formalised physical contests, and moreover as something inherently modern. New conceptions of the term implicates that sport ought to comprise all physical activity. However, the studies and approaches that describe the range and tension between those positions are lacking. The thesis addresses this lacuna and suggests that the aforementioned conceptions could be inquired as the narrow (physical contest) and the broad (physical activity) understanding of sport.  The work presented in this thesis sets out to outline a theoretical and methodological framework that could comprise the different conceptions of sport. This framework is laid out with inspiration from Bruno Latour’s symmetrical anthropology. The empirical material was collected from an array of sources with a broad range of ethnographical methods. Four sporting practices (break time football, parkour, eSport, and company table tennis) that embody the tension between the broad and the narrow are inquired into in the articles. The comprehensive framework that the thesis seeks to outline takes form in shape of the different concepts (“dromography,” “minor sport,” and “the art of tracing”) constructed within the articles. It is concluded that the broad understanding of sport threatens to hollow the term. However, the narrow understanding of sport tends to downplay the material dimension of modernity. It is argued that the connection between the material and the social dimension of sport, with regards to categories such as age and gender, mustn’t be neglected in the study of sport. Furthermore, it is argued that the competitive element of modern sport is related to modern science in an unexpected way that adds new understanding to the ontology of modernity in general.  

Place, publisher, year, edition, pages
Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, 2013. p. 89
Series
Gothenburg Studies in Educational Sciences, ISSN 0436-1121 ; 332
Keywords
sport, modernity, nonhuman, territorialisation, gender, competition, science
National Category
Sport and Fitness Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:hh:diva-50175 (URN)978-91-7346-738-4 (ISBN)
Available from: 2023-03-24 Created: 2023-03-24 Last updated: 2023-03-24Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Authority records

Jonasson, Kalle

Search in DiVA

By author/editor
Jonasson, Kalle
Sport and Fitness Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 29 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf