Interaktioner har visat sig vara av betydelse för utveckling av människors kognitiva och sociala kompetens. Dock visar det sig finnas motsättningar i hur väl interaktioner skapas, görs och tas tillvara på av förskollärare. Syftet med studien blev därmed att synliggöra de sociala interaktioner som sker i förskolans samlingssituationer med fokus på både verbal och icke-verbal interaktion. Vi ville också lyfta fram eventuella mönster som framkom i interaktioner mellan samlingens deltagare. Frågeställningarna var hur interaktioner visar sig mellan förskollärare och barn i förskolans samlingssituationer, samt hur interaktioner visar sig mellan barn och barn i förskolans samlingssituationer. Detta är en kvalitativ studie med ett induktivt angreppssätt. Videoobservationer genomfördes där fyra förskollärare ledde vars en samlingssituation på olika förskolors avdelningar. Empirin har analyserats utifrån delar av och begrepp från Jordan och Hendersons interaktionsanalys, vilken även väglett studiens resultat och diskussion. Resultatet visar att interaktionen i samlingssituationer ser något olika ut beroende på vilken förskollärare som leder. Majoriteten av all verbal interaktion gick via förskolläraren ut till barnen genom bland annat fråga-svarsutbyten eller fördelning av ordet genom handuppräckning. Interaktion som skedde barn emellan var främst icke-verbal, men visade sig ofta stoppas av förskollärarna. Studiens slutsats är därmed att interaktion barn emellan i samlingssituationer, både verbalt och icke-verbalt, inte var något som förskollärare uppmuntrade eller gav förutsättingar för. För att möjliggöra för både verbal och icke-verbal interaktion mellan samlingens alla deltagare behövs en medvetenhet om förskollärares egna ledarskap, vilket är avgörande för interaktionen och deltagandet.