I Collberg 2020 presenteras en kvantitativ och kvalitativ studie av elevers användning av och alternativ till satsradning i texter skrivna inom ramen för gymnasiekursen Svenska 1. Studien är textlingvistisk och tar fasta på principer för tolkning av inferenser i text, och den fokuserar på hur elever i sitt skrivande hanterar grafiska, syntaktiska och innehållsliga faktorer knutna till meningsindelningen. En central slutsats är att elevernas bruk av satsradning i många fall framstår som stilistiskt medvetet: konstruktionen tenderar att fylla ett fåtal, specifika innehållsliga funktioner, eleverna tenderar att anpassa användningen efter olika texttyper och samtliga satsradande elever visar att de även har tillgång till andra, mer normriktiga principer för satslänkning och meningsindelning i sin skrivrepertoar.

Syftet med den studie som presenteras här är att fördjupa den bild av elevers meningsindelning och satslänkning som presenteras i Collberg 2020, genom att låta eleverna själva få resonera om dessa faktorer i sitt skrivande. Det empiriska materialet utgörs av uppföljande, kvalitativa gruppintervjuer med åtta av de elever vars texter analyseras i Collberg 2020. Intervjuerna är genomförda efter det att insamlingen av deras skrivna texter avslutats. I intervjuerna utvecklar eleverna sina tankar om meningsbyggnad och meningsindelning dels utifrån respons de fått av sin svensklärare, dels utifrån utdrag från andra elevers texter. Preliminärt stärker resultaten några av iakttagelserna om elevers satsradningar i Collberg 2020, såsom att konstruktionen fyller en specifik funktion för att länka två satser med olika innehållslig status i samma grafiska mening. Därtill ger resultaten en djupare bild av elevers förståelse för meningsbegreppet och hur det skiljer sig i texttyper med olika grad av formalitet.

ReferensCollberg, P. (2020): Meningar i text. Satsradning i teoretisk och empirisk belysning. Doktorsavhandling. Lunds universitet.