Att vatten blir brunare, så kallad brunifiering är en trend som har pågått de senaste decennierna och har uppmärksammats mer och mer. Vad som gör ett vatten brunt är koncentrationen av vattenlösligt organiskt kol (DOC). Problemet med brunifiering är de många negativa konsekvenserna som brunifieringen orsakar. Orsakerna till brunifieringen är flera men de centrala är klimatförändring med förändrade vädermönster, minskat surt regn, typ av marktäckning och ändrad markanvändning. Syftet med den här studien var att undersöka vad som kan ligga bakom de höga färgtalen i ett av sjön Bolmens tillrinnande vattendrag, Murån. Vattenprover togs i tio diken som rinner in i Murån. För dessa diken togs bredd- och djupmått samt flödesmått. Utöver dikesprover, togs tio prover längs Murån i en spatial gradient från källa till utlopp.Resultaten visar att det inte finns samband mellan dikesbredd, vattendjup för DOC eller absorbans. Flöde kan däremot förklara skillnader i färgen på vattnet mellan diken. Resultaten från studien gör det tydligt att diken med ett stilla vatten har högre koncentrationer av DOC och absorbans (420 nm) än ett dike med flöde. Murån blir inte statistiskt brunare längs en spatial gradient mot utloppet. Detta skiljer sig mot de diken som rinner in i Murån som är brunare i Muråns nedre del, dvs närmare utloppet.Denna studie kan ligga till grund för framtida naturvårdsinsatser och fortsatt forskning av orsakerna till brunifieringen till en av Sveriges viktigaste råvattentäkter. Framtida studier kan förhoppningsvis fylla kunskapsluckan som finns för att kunna mildra effekten av den markanvändning som påverkar brunifieringen.

The fact that water turns browner, so-called brownification is a trend during the last decades that has received more and more attention. Causing the brown color is the increase in concentration of soluble organic material. The problem is not only that the water turns browner, but the negative effects that come with it. The causes of brownification are several but the main reasons are climate change and weather patterns, acid rain, land cover and land use. The purpose of this study was to investigate the reason behind the high watercolor in one of Lake Bolmens tributaries Murån. Water samples were collected in ten ditches that discharge into Murån. Additionally, width-, depth-, and flow measurements were noted. Ten water samples along a spatial gradient in Murån were also collected.The results of this study show that there was no correlation between width- or depth measurements and watercolor. Flow could explain the differences in watercolor between ditches, where a ditch with a slower flow had higher concentrations of dissolved organic carbon and watercolor. Murån does not have a darker watercolor following a spatial gradient towards the outflow. This differs from the findings from the ditches which are darker in the downstream part of Murån i.e., closer to the outflow.This study could form the basis for future research of the cause of brownification for one of Sweden’s most important drinking water sources and guide future work of conservation. Questions of interest for future studies would be what is causing the differences in watercolor between ditches in a watershed to create an understanding that can be put in use to mitigate further brownification.