Forskning visar att det finns olika tolkningar kring vad och hur begreppen inkludering och stödinsatser i förskolan innebär, vilket innebär att beroende på vilken förskola ett barn går på, får betydelse för vilka möjligheter barnet har att utvecklas, lära och att bli inkluderad. Med tanke på att det finns olika tolkningar av begreppet inkludering och stödinsatser i förskolan är syftet med denna studie att bidra till en fördjupad kunskap kring arbetet med inkludering i förskolan. Genom intervjuer med verksamma förskollärare kring deras upplevelser, erfarenheter och arbete i förskolan ämnar jag att undersöka och synliggöra förskollärares upplevelser kring inkludering. Arbetets vetenskapliga grund utgår från fenomenologin, där undersökningen genomfördes med stöd i Amadeo Giorgis fenomenologiska analysmetod. Resultatet visar att de utmaningar som finns hos förskollärarna och i deras arbete är tidsbrist, stora barngrupper, känslan av otillräcklighet och brist på kunskaper inom specialpedagogik och specialpedagogiskt stöd. Däremot finns det möjligheter som förskollärarna upplever för att skapa inkludering, såsom betydelsen av ett bra samarbete och en samsyn med sina kollegor samt arbetslagets gemensamma yrkeserfarenheter.Något som framkommit både från tidigare forskning och genom genomförda intervjuer är att miljön behöver anpassas utefter det enskilda barnet och inte tvärtom.