Det förefaller att en förståelse av den naturliga världen är avgörande för vår fortlevnad. Om människan brister i kunskap och förståelse för den naturliga världen finns det risk att kommande generationer påverkas negativt. Många individer gör redan vad de kan men en del av en verklig framgång börjar i undervisningen som sker i grundskolans tidiga år. Med utgångspunkt ur ett ekologiskt hållbart perspektiv syftar litteraturstudien till att undersöka hur elever i grundskolans tidiga år tillämpar sig förståelse och resonemang om biodiversitet inom de naturvetenskapliga ämnena, samt vilken undervisning som främjar den förståelsen. Biodiversitet är ett annat ord för biologisk mångfald och definierar variationen mellan levande organismer i all miljö, dess relation och process organismerna ingår i. Litteraturstudien tar avstamp i Agenda 2030 och de länder som undertecknat avtalet, vilket ger studien en global utgångspunkt. Arbetets tillvägagångssätt genomfördes med en systematisk sökstrategi där inkluderings- och exkluderingskritierier tillämpades i form av en tabell med argument som styrker de val som gjordes. Litteraturstudiens respondenter är begränsad till elever i åldern 6–10 år för att belysa deras kunskap och hur de lär sig. Empirin i de vetenskapliga artiklarna har samlats in genom fältobservationer och samtal med eleverna. Elevers förståelse främjas av naturintegrerad undervisning och betydande för den ekologiska förståelsen är en kombination av diskussion och samtal kring det som upplevs utomhus. En kroppslig medverkan skapar ekologisk läskunnighet och förmågan att se och tolka naturen och dess invånare, men även att reflektion, diskussion och samtal är en del av undervisningen. Elever som ges möjlighet till att skapa en relation till det levande ökar förståelsen för biodiversitet. Grundskolans yngre elever är kapabla att resonera och förstå biodiversitet och deras nyfikenhet samt lekfullhet ska tas tillvara på i den naturvetenskapliga undervisningen.