Introduktion
Hälsa har blivit ett av de mest centrala begreppen i välfärdssamhället och den digitalisering som sker ställer både nya krav och öppnar nya möjligheter för den enskilde individen, hälso- och sjukvården samt övrigaaktörer i samhället. Den tekniska utvecklingen beskrivs som ett paradigmskifte inom hälso- och sjukvården (Socialdepartementet, 2010 & Cehis, 2013). Hur kommer dessa förändringar att påverka vårdprofessionernasarbetsmiljö? I både vardagliga och kliniska sammanhang ökar förväntningarna på att människor ska kunna fatta självständiga beslut inom hälsoområdet, med stöd av teknik som är ansluten till Internet. EU-kommissionen harantagit eHealth som en paraplyterm för tillämpningar av digital teknik för att förbättra och utveckla hälsa påbåde individ och samhällsnivå (EU, 2014). Det finns ett ökat intresse från individer att söka information ochatt bli delaktiga i frågor som rör den egna och anhörigas hälsa, vilket aktualiserar begreppet eHealth literacy. eHealth literacy avser individens förmåga att leta, hitta, förstå och bedöma hälsoinformation i digitala medieroch omsätta dessa kunskaper till sin egen situation (Norman & Skinner, 2006). Hälso- och sjukvården står inför stora förändringar i och med införandet av nya e- hälsotjänster (SKL, Sveriges Kommuner och Landsting,2010). Förändringar inom hälso- och sjukvården innebär att vårdprofessionernas arbete kommer att förändras. En viktig aspekt vid vårdarbete är förtroende och tillit till de professionella och deras kompetens. Fransson(2012) menar att förtroende är riktat mot system och organisation och att tillit är en relation mellan enskilda människor. Syftet med detta paper är att beskriva och analysera i vilken utsträckning Vårdförbundets medlemmar upplever att patienter hämtar medicinsk information själva via Internet samt att analysera vilka konsekvenser denna utveckling kan få för professionernas arbetsmiljö.
Metod
Respondenterna i denna undersökning är medlemmar i Vårdförbundet. Populationen är 84 640 yrkesverksamma sjuksköterskor och barnmorskor. Urvalet är 8464 slumpvis utvalda medlemmar i hela landet som har e-postadresser i Vårdförbundets medlemsregister. Datainsamlingen skedde mellan den 7 mars-5 april 2014. 8464 webbenkäter skickades, 356 respondenter var inte kontaktbara. 2867 respondenter svarade, vilket ger ensvarsfrekvens på 35,4 %.
Resultat
Vårdpersonal möter ofta patienter som har sökt information på Internet. Fritextsvaren vittnar om att patienter missförstår och feltolkar den information de har tagit del av på olika Internetsajter, vilket kan påverka förtroendet och tilliten för hälso- och sjukvården och dess professioner. Resultatet av studien visar att det behövs mer kunskap om hur patienters eHealth literacy och informationssökning på internet förändrar och påverkar vårdpersonalens arbetsmiljö.
Referenser
Cehis (2013) Handlingsplan 2013-2018. Landstings, regioners och kommuners samarbeteinom eHälsoområdet, Centrum för eHälsa i samverkan. http://www.inera.se/Documents/OM_OSS/handlingsplan_2013_2018.pdf
Fransson, O. (2012). Förtroende för professioner. I C. Björngren Cuadra & O. Fransson (red.), Tillit och förtroende. Ständiga utmaningar för professionella (s 11-24). Malmö: Gleerups.
EU (2014). Policy för e-hälsa. http://ec.europa.eu/health/ehealth/policy/index_en.htm
Norman, D.C. & Skinner, A.H. (2006). eHealth Literacy. Essential skills for consumer health in a networkedworld. Journal of Medical Internet Research, 8(2), e9.
SKL, Sveriges Kommuner och Landsting (2010). Från sjukhussäng till e-hälsa. Utvecklingstendenser inomHälso- och sjukvården. www.skl.se
Socialdepartementet (2010). Nationell eHälsa – strategin för tillgänglig och säker information inom vård ochomsorg. http://www.nationellehalsa.se/Content/Cms/img/temp/b38c1b84.pdf
2015.