Denna studie undersöker vilken betydelse social klass har i relation till unga flickors och pojkars internetanvändning. Syftet med föreliggande studie är således att bidra med ny kunskap om internetanvändning när det gäller både kön och klass. Det empiriska materialet bygger på kvalitativa intervjuer med 4 flickor och 4 pojkar med olika klassbakgrund, denna indelning bygger på den föreställning som Martin Danielsson fastställde med hjälp av bl.a. Pierre Bourdieus teorier om klass. Enligt Martin Danielssons konstaterande innehar den kulturellt kapitalstarka gruppens föräldrar en hög grad av exempelvis utbildningsnivå och socialt nätverk medan den kulturellt kapitalsvaga gruppens föräldrar kan sägas inneha låg utbildningsnivå och socialt nätverk. Vidare användes Martin Danielssons teori om Den symboliska ordningen av digitala gods och praktiker för att analysera det empiriska materialet. Teorin bygger på vad gymnasieelever uppfattar eller tolkar som legitim digital kultur, sådant som kan uppfattas som "finare" internetanvändning, medan illegitim digital kultur är sådant som kan uppfattas som oaccepterad internetanvändning. Analysen visar att de kulturellt kapitalstarka grupperna, oavsett kön, orienterar sig mer åt den legitima digitala kulturen och att de kulturellt kapitalsvaga orienterar sig mer åt den illegitima digitala kulturen, vilket tidigare studier också visat på. Det anmärkningsvärda är att denna studie visar att internetanvändningen särskiljer sig mellan könen. Studien visar att flickorna, i betydligt större utsträckning än pojkarna, publicerar, uttrycker åsikter offentligt och använder internet i utbildningssyfte. Slutligen visar studien att klass å ena sidan har stor betydelse för ungas internetanvändning, men å andra sidan visar, inom ramen för denna studie, att de kulturellt kapitalsvaga gruppernas internetanvändning har ökat när det gäller den legitima digitala kulturen