I många familjer med migrationsbakgrund uppstår konflikter som kan kopplas till förändrade normer i migrationsprocessen. Dessa norm- och generationskonflikter inom familjer diskuteras ofta under benämningen “hedersrelaterat våld och förtryck”. Artikeln försöker ge en grundläggande förståelse för mekanismerna bakom sådana konflikter, med utgångspunkt i författarens tidigare forskning samt annan aktuell forskning på temat. Skillnader i normer kan utläsas i World Value Survey, där nordiska länder framträder som mest sekulära, liberala och individualistiska. Detta kan jämföras med andra länder där invandrare migrerat från, där normerna är mer traditionella, religiösa och kollektiva. De våldsamma familjekonflikterna vi sett i Norden har diskuterats på ett förenklat sätt i termer av kön och kultur. Artikeln försöker att ge fördjupad kunskap om familjekonflikterna som kan förstås i termer av släktskapsorganiserade kollektiva samhällen, där skam och heder spelar stor roll för social status, trygghet och välfärd i gruppen. Komplexa relationer inom familjen kan förstås i teoretiska termer utifrån endogami och patriarkalisk förbundenhet (connectivity) där relationerna mellan mor, son och svärdotter samt mellan bror och syster är särskilt viktiga för förståelsen av konflikterna. Både män och kvinnor kan vara offer och förövare i det hedersrelaterade våldet, där kollektivet har stor betydelse för våldsutövandet. Våldet bör förstås i ett intersektionellt perspektiv där kön, etnicitet, religion, klass och ålder spelar stor roll. Det är dock inte bara våldet som bör uppmärksammas, utan det vardagliga förtrycket som de unga upplever då de socialiseras in i traditionella könsroller för att bli “giftasbara” inom gruppen. Familjeterapeuter har en bra förutsättning att kunna hjälpa familjerna i sin roll som utomstående, där ett förslag är att medla eller mäkla mellan de olika familjemedlemmarna för att blottlägga normkonflikterna och hitta en lösning.

In many families with a migration background, conflicts arise that can be linked to chang-ing norms in migration processes. These norms and generational conflicts within families are often discussed under the term “honor-related violence and oppression”. The article seeks to provide a basic understanding of the mechanisms behind such conflicts, based on the author’s previous research and other current research on the topic. Differences in norms can be seen in the World Value Survey, where Nordic countries appear as the most secular, liberal, and individualistic. This can be compared to other countries from where immigrants moved from, where the norms are more traditional, religious, and collective. The violent family conflicts we have seen in the Nordic countries have been discussed in a simplified way in terms of gender and culture. The article seeks to provide in-depth knowledge of family conflicts that can be understood in terms of kinship-organized collective societies, where shame and honor play a major role for social status, security, and well-being in the group. Complex relationships within the family can be understood in theoretical terms from the perspective of endogamy and patriarchal connectivity, where the relationship between mother, son and daughter-in-law, and between brother and sister, are particularly important for understanding the conflicts. Both men and women can be victims and perpetrators of honor-related violence, where the collective is of great importance for the practice of violence. Violence should be understood from an intersectional perspective where gender, ethnicity, religion, class, and age play a major role. However, it is not only the violence that should be noticed, but the everyday oppression that young people experience as they socialize into traditional gender roles to become “marriageable” within the group. Family therapists are well suited to be able to help families in their role as outsiders, where a proposal is to mediate between the different family members to expose the norm conflicts and find a solution.