Med anledning av dagens Covid-19 pandemi har svensk arbetsmarknad drabbats hårt vilket har resulterat i en ökad arbetslöshet bland ungdomar. Forskning visar att arbetslöshet har en negativ påverkan på både den enskilda individen och samhället i stort genom bland annat ökad risk för psykisk ohälsa, försummad kompetens och höga samhällskostnader. Detta påvisar vikten av att öka förståelsen och medvetenheten kring situationen som ungdomar som är arbetslösa befinner sig i. Syftet med studien var därför att beskriva och identifiera aspekter som skapar en meningsfull och kompetensutvecklande arbetslöshet utifrån arbetslösa ungdomars egen upplevelse. Studien har utgått från en teoretisk grund i hälsoteorin KASAM och den pedagogiska teorin transformativt lärande. En kvalitativ ansats har tillämpats i studien bestående av sex semistrukturerade intervjuer med arbetslösa ungdomar i åldersspannet 19–24 år. Den insamlade datan analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys vilket medförde i tre huvudkategorier innehållande totalt sex underkategorier. Resultatet redogör för hälsofrämjande aspekter som skapar en trygg, hanterbar och motiverande arbetslöshet. Fortsättningsvis visade resultatet att kompetensutveckling sker både individuellt och kollektivt, vilket förutsätter dialog med andra och eget ansvar. Studiens resultat belyser också att samhället kan tillämpa mer individanpassade insatser för att främja välbefinnandet och lärandet under arbetslösheten. Slutsatsen för den här studien visar att ha individuella resurser tillsammans med stöd från samhällets instanser är viktiga för att främja kompetensutveckling och hälsa hos ungdomar som befinner sig i arbetslöshet. Slutligen kan det även vara väsentliga förutsättningar för att motverka den växande arbetslösheten och skapa en mer jämlik hälsa bland den svenska befolkningen.