Det byggs nya skolor i Sverige där förväntningar på god och flexibel arbetsmiljö för elever och lärare, likvärdighet, samt digitalisering står i förgrunden. Denna studie är del av kartläggningsfasen i ett större praktikutvecklande forskningsprojekt och syftar till att undersöka vilka möjligheter samspelet mellan rum och en i hög grad digitaliserad undervisning möjliggör elevers literacyutveckling och vad som utmärker den typ av literacy som eleverna erbjuds att utveckla. Studien besvarar följande forskningsfrågor:

• Hur är undervisningen organiserad? Vilka literacypraktiker ägnar sig eleverna åt? Var sker dessa aktiviteter?

• Vad händer med lärarrollen i detta pedagogiska nytänk som rumsligheten och digitalisering erbjuder? Hur uppfattar lärarna denna roll?

• Vilken mening uttrycks i de texter (i vid bemärkelse) som elever möter i undervisningen, och i texter som de själva skapar?

• Hur och vad bedömer lärarna i elevernas uppgiftslösningar/examinationer som hänger ihop med literacy?

Material och metod Datamaterialet består av lektionsobservationer från ämnesövergripande temaarbeten från två arbetslag: “Rymden” i år 2-3 och “Kommunikation” år 6-7.

Analysmetod Analysen av materialet utgår från Ivaničs literacydiskurser (Ivanič, 2004; Sturk & Lindgren, 2019). Med stöd i Ivanič ramverk synliggörs hur, var, när och vilka diskurser som framträder i undervisningens olika faser och innehåll.

Preliminära resultat Undervisningen varierar mellan lärarledda och elevcentrerade former med multimodala erbjudanden av ämnesinnehåll och samtidigt snarare traditionella former för uppgifter och bedömning. Det som framträder i denna tidiga analys är att eleverna i skolår 2-3 engageras i huvudsak i skrivaktiviteter som kan kategoriseras som del av kreativitetsdiskursen och sociala praktikerdiskursen. Här finns även inslag av tänkande och lärandediskursen. I våra tidiga analyser av temaarbetet i skolår 6-7 framträder även här inslag av tänkande och lärandediskursen t.ex. när eleverna förbereder sig för sin slutprodukt men framför allt den sociala praktikerdiskursen.