This literature study was conducted with the aim to examine how the literature work in school appears from a gender perspective. It was based on two questions: “according to scientific research, how is the pupil’s reading affected by gender norms?” and “according to scientific research, how can different views of gender be made visible by working with fiction in the classroom?”. Initially, the importance of equality according to the different national policy documents was presented. Next, the progression of children’s literature from a gender perspective was introduced, from the 1940s to the 1970s. Research showed that fiction can influence children’s thoughts about gender, and how both schoolbooks and fiction occasionally strengthen traditional gender norms. The method for collecting data went in line with a model, where the search process was divided into two phases. The key words were chosen and the databases that were used were ERIC, APA Psychinfo and SwePub, along with some manual searches. The result indicates that gender norms play a significant role when choosing and interpreting books. Children’s intertextual knowledge is crucial for how they are interpreting texts. The result also shows that the teacher has an important role when making different views of gender visible, and three ways to do this is by making conscious book choices, by engaging the students in discussions about books, and by roleplaying with the students. 

Based on the result of this study, further research will be made with the aim to examine if the teacher’s treatment of the students in booktalks have an impact on their perception of gender. 

Denna litteraturstudie gjordes i syfte att undersöka hur litteraturarbetet i skolan ser ut ur ett genusperspektiv. Frågeställningarna studien utgår ifrån är “hur ser forskningen att elevers läsning av skönlitteratur påverkas av könsmönster?” samt “vad säger forskningen om hur skönlitteratur kan användas i klassrummet för att synliggöra olika uppfattningar om kön?”. Inledningsvis presenteras jämställdhetens roll utifrån olika styrdokument, och forskning tas upp som visar vikten av skönlitteratur, och att den kan influera barns föreställningar kring kön. Därefter presenteras barnlitteraturens framfart ur ett genusperspektiv, från 1940–1970 tal. Vidare introduceras forskning gjord under 2000-talet från olika länder som analyserar böcker, och stereotypa föreställningar kring könen existerar fortfarande i en del barnlitteratur. Metoden för datainsamlingen sker enligt en modell, där sökningen delas in i två faser. Nyckelorden presenteras och de databaser som används är ERIC, APA Psychinfo och SwePub, tillsammans med en del manuella sökningar. Resultatet visar att könsmönster har betydelse både vid valet och tolkningen av skönlitteraturen. Elevers intertextuella kunskap ses som avgörande för hur de tolkar texter. Resultatet indikerar även på att läraren har en viktig roll vid synliggörandet av olika uppfattningar om kön. Medvetna bokval, samtal kring böcker och rollspel är tre metoder som kan användas för att synliggöra detta.

Baserat på resultatet i denna studie kommer vidare forskning att behandla om lärarens bemötande gentemot eleverna i boksamtal har betydelse för deras uppfattning om kön.