Bakgrund: Forskning om pulshöjande fysiska aktiviteters påverkan på skolelevers akademiska prestation har inte påvisat samstämmiga resultat. Det framgår inte heller vilken påverkan pulshöjande fysisk aktivitet, gällande frekvens och duration, har på akademisk prestationsförmåga. Syftet med denna studie var därför att kartlägga och syntetisera forskning av interventioner avseende pulshöjande aktiviteter och hur de påverkar elevers akademiska prestationsförmåga. Följande frågeställningar ingick: Vilka relationer framkom mellan pulshöjande fysisk aktivitet och akademisk prestationsförmåga? Hur har interventioner genomförts gällande typ av aktivitet och över hur lång period, frekvens och duration? Vilka metoder har använts i studierna? Metod: I denna integrativa litteraturstudie ingick det totalt 11 vetenskapliga artiklar som publicerats i internationella tidskrifter. Studien utgick utifrån Whittemore & Knafls (13) fem steg för integrativa litteraturstudier och har även analyserats utifrån Whittemore & Knafls (13) metod för integrativa litteraturstudier. Resultat: Resultatet visade att det finns interventioner med pulshöjande fysisk aktivitet som har ökat elevers akademiska prestationsförmåga och att en del av interventionerna haft en positiv påverkan på såsom exekutiv förmåga, kognitiv förmåga och välbefinnande. Resultatet visade även att det fanns studier som visade att pulshöjande interventionen haft liten eller ingen effekt alls på elevers akademiska prestationsförmåga. Resultaten har även relaterats till Move- to learn model. Slutsatser: Resultaten rörande pulshöjande fysisk aktivitet och dess påverkan på akademisk prestationsförmåga visade på inkonsekventa resultat. På grund av detta är det svårt att avgöra vilken påverkan som finns och på vilket sätt pulshöjande fysisk aktivitet påverkar akademisk prestation samt andra faktorer såsom exekutiv förmåga, kognitiv förmåga och välbefinnande. Det är av vikt att forskning inom detta område fortsätter genomföras för att det ska kunna skapas evidens. I denna studie har interventionsstudier sammanfattats varav flera av dessa är randomiserade kontrollerade studier. De resultat som visat sig vara positiva i denna studie har inte enbart kommit från randomiserade kontrollerade studier utan även från studier med annan design, så som experimentella fallstudier, deskriptiva studier, studier med explorativ design samt kvasi-experimentella studier. Resultaten i studien har inte visat sig vara samstämmiga vad gäller akademisk prestationsförmåga. Trots detta finns det fördelar med att bedriva pulshöjande fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen eftersom det också är en hälsopromotiv insats som har betydelse för barnens hälsa och välbefinnande samt att skolan som arena för fysisk aktivitet är en optimal miljö eftersom den når alla barn, oavsett socioekonomiska förutsättningar, funktionsförmåga. Skolor som erbjuder pulshöjande fysisk aktivitet ger således en möjlighet för elever att ha en fysisk aktiv livsstil åtminstone under skoldagen.