Vi har valt att presentera detta hälsofrämjande skolutvecklingsprojekt 2018 på två plan. Först kommer beskrivningar och utfall enligt Skolverkets punkter på ett projektövergripande plan. Därefter följer bilagor med varje skolas genomförande, utfall och lokala lärdomar. 

Visionen för Hjärnsmart är att det ska fungera som en arena, en plattform där neurovetenskap, psykologi, pedagogik och informationsteknologi kopplas samman. Vi har valt att använda forskares resultat om hjärnans förmågor och utvecklingsmöjligheter och omsätta resultaten till praktisk pedagogik (didaktiska val). Intention är att den integreringen ska ge positiva konsekvenser för den pedagogiska verksamheten och skapa inspiration till framtidens skola. 

Hjärnsmartarbetet påbörjades 2013 som en pilotssatsning på en av kommunens gymnasieskolor (Kattegattgymnasiet). Arbetet grundar sig på forskningsresultat av bland annat hjärnforskare och professor Rolf Ekman (Neurokemi laboratoriet Sahlgrenska, Göteborgs Universitet) och professor i didkatik Aadu Ott (Göteborgs universitet). Tillsammans med utbildningsföretaget Hjärnberikad togs konceptet om ”Tio goda vanor” fram som är grunden för god hjärnhälsa. 

Den hälsofrämjande insatserna i Hjärnsmartprojektet handlar om att skapa förståelse för hur tio-goda-vanor kan påverka elevers lärande, hälsa och motivation. Material och utbildningskoncept som tagits fram behövde testas och vidareutvecklas med hjälp av olika skolor och med stöd av olika forskare. Under arbetets gång utvecklades, förfinades och förädlades en modell där idéer för hälsofrämjande arbete prövades i handling. Vi behövde också utveckla mer kunskap om hur det främjande arbetet kunde utformas (metoder och material) för att ha effekt och vara en integrerad del i skolans planering och vardag. Syftet var att skolans personal, elever och vårdnadshavare tillsammans ska verka för en hållbar utbildning där välbefinnande och kunskapsutveckling förstärker varandra

Det övergripande målet med insatserna i den hälsofrämjande skolutvecklingen var att stödja elevernas välbefinnande och kunskapsutveckling så att kommunens främjande hälsoarbete förstärks och systematiseras. Det mer långsiktiga målet med insatserna var att personal och elever ska utveckla hållbara strategier för välbefinnande och kunskapsutveckling i skolan som även kan användas i andra sammanhang och senare i livet. Eftersom projektets tidsram endast innefattar en termin valde vi att formulera två kortsiktiga och utvärderingsbara mål som handlar om ledarhandlingar och didaktiska val:

1. Att utveckla kunskap om vilka ledarhandlingar som behövs för att elevers välbefinnande och kunskapsutveckling integreras i undervisningen.
2. Att utveckla kunskap om vilka didaktiska val som behövs för att välbefinnande och kunskapsutveckling integreras i undervisningen.