Bakgrund: Autismspektrumtillstånd är en komplex neuroutvecklingsstörning och är ett samlingsnamn för tillstånd som innebär en begränsning i barnens utveckling gällande en ömsesidig kommunikation, intressen och socialt samspel. Familjer till barn med autismspektrumtillstånd kan uppleva oro och stress när de behöver söka vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur familjer med barn som har autismspektrumtillstånd upplever vården. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre teman framkom: Upplevelser av vårdpersonalens bemötande, Upplevelser av kommunikationen med vårdpersonal och Upplevelser av vårdpersonalens kunskap. Resultatet visade att vårdpersonalen inte individanpassade bemötandet utifrån barnets unika behov utan vårdpersonalen borde använda föräldrarna som experter. När kommunikationen med vårdpersonalen upplevdes försämrad fick föräldrarna på egen hand hantera sina egna och barnets känslor. En tydlig kommunikation var en förutsättning för att föräldrarna skulle uppleva stöd i mötet med vården. Konklusion: Familjen behöver få en individanpassad vård, detta tillgodosågs inte då familjerna upplever att vårdpersonalen hade en bristande kunskap och förståelse. Till följd av en bristande kunskap var kommunikation och stöd två viktiga faktorer som inte kunde tillgodoses.

Background: Autism spectrum disorder is a complex neurodevelopmental disorder and it is also a collective name for conditions that involves a restriction of the persons development of mutual communication skills and their interest in social interactions. Families of children with autism spectrum disorder can often experience anxiety and stress concerning when they need to seek care Purpose: The purpose of the literature study was to describe how families with children who have autism spectrum disorder experience the interactions with healthcare. Method: A general literature study based on 13 scientific articles. Results: Three themes emerged: The experiences of healthcare professionals treatment, The experiences of communication with health care professionals and The experiences of healthcare staff´s knowledge. The results showed that the care professionals did not personalized the treatment based on the child´s unique needs, instead the health care professionals needed to recognize the parents as experts. When communication skills did not work, the parents had to manage their own and the child´s feelings. Clear communication was a prerequisite for parents to experience support in the meeting with the care. Conclusion: The family needed to receive personalized care, this was not taken into account as the families felt that the health care professionals had a lack of knowledge and understanding. As a result of a lack of knowledge, communication and support were two important factors that could not be met.