I den systematiska översikt som genomförts har forskning om laborationer i naturvetenskapsundervisningen sammanställts. De frågor som översikten besvarar är:
• Vad kännetecknar laborationer i naturvetenskapsundervisningen som utförs i syfte att utveckla elevers ämneskunskaper och förmåga att genomföra systematiska undersökningar?
• Vilka metoder och arbetssätt som kan bidra till att utveckla elevers ämneskunskaper och förmåga att genomföra systematiska undersökningar lyfts fram i forskningen om laborationer och laborationsundervisning?
I översikten definieras laborationer som praktiska undersökningar där elever observerar reella objekt, det vill säga själva samlar in data om naturvetenskapliga fenomen. Översikten fokuserar på undervisning i biologi, fysik och kemi i högstadiet och i gymnasiet.
Översiktens resultat visar tydligt hur laborationer kan synliggöra många av de utmaningar som både elever och lärare kan möta i relation till ämnesinnehåll. Det blir då tydligt att laborationer är en del av hela undervisningen. Resultaten delas upp i relation till tre övergripande målområden för undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena: att lära sig naturvetenskap, att lära sig utföra naturvetenskap och att lära sig om naturvetenskap.
Lärare behöver göra väl motiverade val och prioriteringar i sina upplägg, från det att elever får tydliga instruktioner om precis vad de ska göra, till det att eleverna får ta eget ansvar för vad som kan behöva göras och på vilket sätt. Tre övergripande undervisningsupplägg har identifierats: bekräftande, guidad och öppen. De tre undervisningsuppläggen medför olika möjligheter för både elever och lärare att nå målen med undervisningen. Forskningen visar att det finns potential i att låta eleverna generellt ta större ansvar för sina undersökningar.
Den systematiska översikten bygger på resultaten från 39 studier. Sökningen efter forskningslitteratur har gjorts i vetenskapliga referensdatabaser. För efterföljande relevans och kvalitetsbedömning har specifika inklusionskriterier utnyttjats. Analysprocessen har skett i flera steg och syntesers trohet mot underlaget har värderats genom vägledning i metodstödet CERQual.
2020. p. 12-13