Syftet med denna studien är att undersöka hur låg- och mellanstadielärare uppfattar implementeringen och användningen av digitala verktyg i språkskolor utifrån domesticeringsteorin. Lärarnas uppfattning kopplas samman med riktlinjer från politiska styrdokument gällande digitaliseringen av skolan för att få en förståelse för den digitala utvecklingen i språkskolan. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har två metoder tillämpats, dels en kvalitativ intervjustudie med fyra låg-och mellanstadielärare från två språkskolor, och dels en kvalitativ dokumentanalys av sex politiska styrdokument. Resultatet visar att lärarna uppfattar flera fördelar med de digitala verktygen, men främst ser dem som ett komplement för undervisningen. I viss utsträckning ifrågasätter dem den politiskt pådrivna digitaliseringen när de inte ser det pedagogiska syftet i att använda digitala verktyg. Resultatet visar även att de olika digitala verktygen kommit olika långt i domesticering på språkskolorna och processen påverkas av flera olika faktorer.