Sammanfattning Den här uppsatsen handlar om arbetsmotivation i förändring. I fokus står hur våra intervjupersoner har påverkats av Coronapandemin. Att genomföra en studie av detta slag under ett extraordinärt tillstånd som den pågående Coronapandemin har också bidragit till ytterligare intressanta resultat. Coronapandemin har påverkat intervjupersonernas arbetsmotivation och trivsel på framträdande sett, framförallt har den bidragit till en stor oro över effekterna på individens framtida anställning och arbetsuppgifter. Coronapandemin har även lett till att flera av intervjupersonerna uttrycker tacksamhet och ökad arbetsmotivation på grund av att de har kvar sina anställningar. Vi har också undersökt vilka motivationsfaktorer som är viktiga för anställda samt hur arbetsmotivation hänger ihop med work-life-balance. Metoden som har använts i studien är djup- och semistrukturerade intervjuer och det empiriska materialet har analyserats med stöd i Herzbergs teori om motivationsfaktorer och Maslows behovstrappa. Resultatet visar att arbetsmotivation är centralt både för anställda och organisationer. Hos de anställda refereras arbetsmotivation ofta till ett psykologiskt tillstånd som gör det möjligt för de anställda att uppnå mål inom organisationen. Motiverad personal gynnar i sin tur organisationen i form av produktivitet och engagemang, och just därför är det en viktig aspekt som arbetsgivare att ta hänsyn till. Ett av resultaten som sticker ut i föreliggande studie är att privatlivet förefaller ha en mycket stor inverkan på en individs arbetsmotivation, något som inte framträder så tydligt i tidigare forskning. Nyckelord Coronavirus, arbetsmotivation, motivationsfaktorer, job insecurity, Maslows behovstrappa