Det faktum att RPA är ett så pass nytt fenomen, kan till viss del utmana implementeringsprocessen på grund av otillräcklig erfarenhet hos involverade medarbetare samt bristande utbud av allmän information om ämnet. För att hantera denna utmaning kan ett agilt arbetssätt underlätta processen. Trots att RPA och agilt arbetssätt kombineras i stor utsträckning inom näringslivet, finns det tämligen lite forskning kring kombinationen - vilket har bidragit till vårt forskningsgap.

Utifrån detta forskningsgap har vi vidare lyckats formulera följande frågeställning: ​Hur kan en robotisk processautomatisering (RPA) implementeras i ekonomifunktionen, med hjälp av ett agilt arbetssätt? Fortsättningsvis är studiens genomgående syftet att beskriva och analysera hur RPA kan implementeras i en etablerad ekonomifunktion, genom användning av ett agilt tillvägagångssätt.

För att lyckas generera ett nyanserat och träffsäkert svar till frågeställningen, har svar inhämtats via åtta intervjuer. En teoretisk grund har även inhämtats i form av ett antal vetenskapliga artiklar, för att skapa en vetenskaplig tyngd i arbetet. Analys har därefter gjorts utifrån en jämförelse mellan teori och empiri i syfte att kunna framställa en allmän slutsats kopplat till problemet. Metoden som använts är således en kvalitativ studie baserad på en induktiv ansats.

I slutsatsen konstateras att RPA-implementering och agilt arbetssätt är en hållbar metod att arbeta i. Vidare har ett antal olika implementeringslösningar presenterats; därav ett antal konkreta metoder inom agilt arbetssätt samt ett antal modeller inom RPA. Däremot drogs slutsatsen att nyckeln till framgång är ett öppet mindset från medarbetarnas sida; där medarbetaren förstår värdet av varför agilt arbetssätt används i den specifika kontexten. Avslutningsvis presenterar även vi som författare våra uppfattningar om ämnet baserat på de empiriska och teoretiska intryck vi fått uppleva under studiens gång.