This study aimed to examine if there was a difference in how likely a victim is to click on a phishing email’s links based on the content of the email, the tone and language used and the structure of the code. This likelihood also includes the email’s ability to bypass spam filters. 

Method: The method used to examine this was a simulated phishing attack. Six different phishing templates were created and sent out via the Gophish framework to target groups of students (from Halmstad University), from a randomized pool of 20.000 users. The phishing emails contained a link to a landing page (hosted via a virtual machine) which tracked user status. The templates were: Covid19 Pre-Attempt, Spotify Friendly CSS, Spotify Friendly Button, Spotify Aggressive CSS, Spotify Aggressive Button, Student Union.

Results: Covid19 Pre-Attempt: 72.6% initial spam filter evasion, 45.8% spam filter evasion, 4% emails opened and 100% links clicked.

Spotify Friendly CSS: 50% initial spam filter evasion, 38% spam filter evasion, 26.3% emails opened and 0% links clicked.

Spotify Friendly Button: 59% initial spam filter evasion, 28.8% spam filter evasion, 5.8% emails opened and 0 %links clicked.

Spotify Aggressive CSS: 50% initial spam filter evasion, 38% spam filter evasion, 10.5% emails opened, and 100% links clicked.

Spotify Aggressive Button: 16% initial spam filter evasion, 25% spam filter evasion, 0% emails opened and 0% emails clicked.

Student Union: 40% initial spam filter evasion, 75% spam filter evasion, 33.3% emails opened and 100% links clicked.

Conclusion: Differently structured emails have different capabilities for bypassing spam filters and for deceiving users. Language and tone appears to affect phishing email efficacy; the results suggest that an aggressive and authoritative tone heightens a phishing email’s ability to deceive users, but seems to not affect its ability to bypass spam filters to a similar degree. Authenticity appears to affect email efficacy; the results showed a difference in deception efficacy if an email was structured like that of a genuine sender. Appealing to emotions such as stress and fear appears to increase the phishing email’s efficacy in deceiving a user.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns en skillnad i hur troligt det är att ett offer klickar på länkarna till ett phishing-e-postmeddelande, baserat på innehållet i e-postmeddelandet, tonen och språket som används och kodens struktur. Denna sannolikhet inkluderar även e-postens förmåga att kringgå skräppostfilter.

Metod: Metoden som användes var en simulerad phishing-attack. Sex olika phishing-mallar skapades och skickades ut via Gophish-ramverket till målgruppen bestående av studenter (från Halmstads universitet), från en slumpmässig pool med 20 000 användare. Phishing-e-postmeddelandena innehöll en länk till en målsida (hostad via en virtuell maskin) som spårade användarstatus. Mallarna var: Covid19 Pre-Attempt, Spotify Friendly CSS, Spotify Friendly Button, Spotify Aggressive CSS, Spotify Aggressive Button, Student Union.

Resultat: Covid19 förförsök: 72,6% kringgick det primära spamfiltret, 45,8% kringgick det sekundära spamfiltret, 4% e-postmeddelanden öppnade och 100% länkar klickade

Spotify Friendly CSS: 50% kringgick det primära spamfiltret, 38% kringgick det sekundära spamfiltret, 26,3% e-postmeddelanden öppnade och 0% länkar klickade.

Spotify Friendly Button: 59% kringgick det primära spamfiltret, 28,8% kringgick det sekundära spamfiltret, 5.8% e-postmeddelanden öppnade och 0% länkar klickade.

Spotify Aggressive CSS: 50% kringgick det primära spamfiltret, 38% kringgick det sekundära spamfiltret, 10,5% e-post öppnade och 100% länkar klickade.

Spotify Aggressive Button: 16% kringgick det primära spamfiltret, 25% kringgick det sekundära spamfiltret, 0% e-postmeddelanden öppnade och 0% e-postmeddelanden klickade.

Studentkåren: 40% kringgick det primära spamfiltret, 75% kringgick det sekundära spamfiltret, 33,3% e-postmeddelanden öppnade och 100% länkar klickade.

Slutsats: Olika strukturerade e-postmeddelanden har olika funktioner för att kringgå skräppostfilter och för att lura användare. Språk och ton tycks påverka effektiviteten för epost-phishing. Resultaten tyder på att en aggressiv och auktoritär ton ökar phishing-epostmeddelandets förmåga att lura användare, men verkar inte påverka dess förmåga att kringgå skräppostfilter i motsvarande grad. Autenticitet verkar påverka e-postens effektivitet, då resultaten visade en skillnad i effektivitet om ett e-postmeddelande var strukturerat som en äkta avsändare. Att adressera känslor som stress och rädsla verkar öka phishing-e-postens effektivitet när det gäller att lura en användare.