Bakgrund: Ögonsjuksköterskan möter såväl vuxna som barn inom ögonsjukvården, dock saknas studier som behandlar ögonsjuksköterskans erfarenhet av att vårda barn. Vikten av att anpassa bemötande och kommunikation till barnets ålder och mognadsnivå samt göra dem delaktiga i vården poängteras såväl i svensk lagstiftning som i studier. Detta kan innebära en utmaning för sjuksköterskor som saknar specialistutbildning inom barnsjukvård och sällan möter barn i sin verksamhet. Syfte: Att belysa ögonsjuksköterskans upplevelse av att bemöta och vårda barn vid en ögonakutmottagning. Metod: En kvalitativ intervjustudie där sju ögonsjuksköterskor intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier och tio underkategorier, där de fyra kategorierna omfattar: Möte med barn - en positiv utmaning, Skapa en trygg relation, Att bemöta barn är också att bemöta föräldrar samt Vägar till ny kunskap. Konklusion: Ett bättre utnyttjande av ögonsjuksköterskans kompetens på ögonakutmottagningen, där ögonsjuksköterskan kan ta ett större ansvar när det gäller mottagningsbesök med barn, samt ett utökat teamsamarbete rekommenderas. För att kunna bedriva en patientsäker vård bör evidensbaserade riktlinjer utarbetas när det gäller vård och bemötande av barn. Barns och föräldrars upplevelser i samband med besök på ögonakutmottagningen kan närmare beforskas i syfte att utveckla omvårdnaden.

Background: The ophthalmic nurse meets both adults and children in the ophthalmic care, there is a lack of studies regarding the ophthalmic nurse’s experience when it comes to meeting children. The importance of the health care staff adapting the treatment and communication to the child's age and level and involving them in care is emphasized in Swedish legislation, as well as in studies. This can pose a challenge to nurses who lack specialist training in child care and rarely encounter children in their work. Aim: The aim of this study was to illustrate the ophthalmic nurse’s experience of meeting and caring for children in the eye emergency room. Method: The study has a qualitative research approach based on semi-structured interviews with seven ophthalmic nurses. The data was analyzed using qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in four categories and ten subcategories, where the four categories are: Meeting the child - a positive challenge, Creating a safe relation, Meeting children is also meeting parents and Ways to new knowledge. Conclusion: A better use of the ophthalmic nurse’s competence in the eye emergency room and improvement of team collaboration are recommended. To be able to carry out a safe patient care there is a need for evidence-based guidelines regarding care and treatment of children. Finally, suggestion of further research on children's and parents' experience of nursing in the eye emergency room is recommended.