Vi har valt att presentera detta hälsofrämjande skolutvecklingsprojekt på två plan. Först kommer beskrivningar och utfall enligt Skolverkets punkter på ett projektövergripande plan. Därefter följer tre bilagor med mer konkreta beskrivningar av varje skolas genomförande, utfall och lärdomar (punkt 6). Även förskolans hälsofrämjande insatser bifogas trots att de genomförts med egna medel.

Två skolor ingår i projektet; Kattegattgymnasiet med 1400 elever och Haverdals Byskola med 160 elever F-5 och. Båda skolorna hade sedan några år tillbaka valt att fokusera hälsa och välbefinnande på olika sätt; en ”Hjärnsmart gymnasieskola” och ”Haverdalsmodellen” på grundskolan. Våren 2017 påbörjades samarbetet kring problematiken att elever både på grund- och gymnasieskolan gav utryck för ohälsa och stress. Skolorna ville erövra en gemensam riktning för hur de bärande idéerna bakom respektive modell kan visa sig på alla nivåer; i rektors ledarhandlingar, i lärares didaktiska val och i elevers inställning till hälsa. För att bryta mönster behövde nya tankesätt implementeras redan i förskoleklass och förskola. Utifrån en gemensam teoretisk förståelse om hjärnans betydelse för lärande enades skolorna om att arbetet i praktiken skulle utgå från konceptet ”tio-goda-vanor”. Konceptet är enkelt och kan vid en första anblick beskrivas som ett lättillgängligt sätt att paketera neuroforskningen för skolmiljöer. De tio vanorna handlar om: mat, fysisk aktivitet, positiva tankar, hantera stress, lära sig nya saker, repetition, omväxling, ta egna beslut, vänner och sömn/återhämtning. 

Utvecklingsinsatserna under 2017-18 bidrog till ett flertal upptäckter och lärdomar inom ramen för ledarhandlingar och didaktiska val kopplat till elevers välbefinnande. Utfallet visade att ett pedagogiskt förhållningssätt som integreras med tio-goda-vanor varit en framgångsfaktor för såväl barn, elever, vårdnadshavare som för vuxna på respektive skola. Vi kan också konstatera att relativt små hälsofrämjande insatser i lärmiljön har påverkat elevernas motivation för skolarbetet. Samtidigt uppmärksammades att utvecklingsarbetet stod inför en ny fas där det krävdes fördjupandeinsatser för att kunna fullfölja och säkra hållbarheten i satsningen.  

Det övergripande målet med insatserna 2018-19 var att bygga en organisation där elevhälsouppdraget och lärandeuppdraget kopplas samman i praktiken och synliggörs i det systematiska kvalitetsarbetet. För att nå dit behövde personal och elever utveckla hållbara strategier för välbefinnande och kunskapsutveckling både i skolan och andra sammanhang. De tre ursprungliga målen i ansökan konkretiserades i projektbeskrivningen som skickades till Skolverket i januari 2019: 

1. Elevnivå: Målet är att erbjuda progression för elevers lärande och välbefinnande. 
2. Skolnivå: Målet är att synliggöra skolledningens handlingar mot hälsofrämjande insatser: 
3. Organisations- och huvudmannanivå: Målet är att skapa flexibilitet i organisationen för att kunna möta elevernas behov. 

Eftersom vår utgångspunkt är att hälsofrämjande insatser behöver ske i progression mellan olika åldrar på barn/elever har vi valt att även samarbeta med en förskola i arbetet. Förskolans insatser bekostas då av egna medel. Progressionstanken kan dock vara viktig att förmedla till intresserade läsare och därför finns även förskolans insatser och utfall med i denna rapport.