Detta examensarbete är en explorativ fallstudie som utgår från intervjuer med fyra naturvetenskapligt högpresterande gymnasieelever. Eleverna uppvisar ”särskild begåvning” enligt en definition av Bruhner (2018b). Syftet med arbetet är att ge förslag på hur framtida forskning om särskilt begåvade elever kan tänkas fortlöpa, för att fördjupa kunskapen kring hur särskilt begåvade elever samspelar med andra elever, i klassrumssammanhang där stora skillnader i motivation och prestation föreligger. Uppsatsen begränsar sig till att undersöka matematisk-logisk intelligens. Intervjuerna tar upp vad eleverna själva tycker är ”bra” undervisning i naturvetenskapliga ämnen genom att lyssna till berättelser då de tyckt att skolan har undervisat dem väl, men undersöker även vissa karaktärsdrag hos eleverna som är av betydelse för inom vilka områden framtida forskning, om hur särskilt begåvade elever bäst bör undervisas, hade kunnat tänkas fokuseras.

This thesis is an explorative case-study that emanates from interviews with four Swedish secondary education students, highly proficient in the natural sciences. The students are ”gifted” according to a definition from Bruhner (2018b). The aim of the study is to give suggestions on how future research in the field of such gifted students could proceed, in order to deepen our knowledge of how such gifted students interact in classroom situations where there are big differences in motivation and performance. The study is limited to investigate mathematical-logicical intelligence. The interviews are centered around what the students themselves think is ”good” education, by listening to the students’ testimonies of in which situations they believe that the educational system has been capable of educating them, but it also explores certain traits found in these students, that are important to take into account, in order to establish in which areas future research on teaching gifted students best can be focused.