I denna uppsats har mötesprotokoll undersökts från de kommuner som genom storkommunreformen 1952 kom att bilda Himledalens kommun, vilket idag är en del av Varbergs kommun. Utifrån protokollen har en argumentationsanalys gjorts av kommunernas ställningstagande i frågan, i syfte att urskilja vilka argument som presenterades för eller emot de av länsstyrelsen utformade förslagen till ny kommunindelning. Kommunernas argumentation har sedan jämförts med varandra och satts i relation till Erik Wångmars modell över de vanligast förekommande argumenten som figurerade i anslutning till storkommunreformen. Argumentationen har även relaterats till begreppen lokal identitet och centrum-periferi-teorin. Resultatet från undersökningen visar att flera kommuner inledningsvis önskade ingå i andra konstellationer, men att de till slut godkände det förslag som länsstyrelsen förordade. Hunnestads kommun ångrade emellertid sitt beslut och försökte in i det sista, dock utan framgång, att få till ett utträde ur Himledalens kommun. Resultatet visar även att kommunernas argumentation till stor del utgick från samma argumentkategorier, samt att centrum-periferi var en vanligare utgångspunkt än lokal identitet i kommunernas argumentation.