Licentiatavhandlingens övergripande syfte var att studera konsekvenser av ökad akademisering och akademiskt lärande inom Svensk specialist-sjuksköterskeutbildning efter genomförande av ny utbildningsreform enligt Bologna.

Bakgrund: Specialistsjuksköterskor förväntas i dagens hälso– och sjukvård att kunna bedriva en patientsäker och evidensbaserad vård, vilket kräver akademisk kompetens. Utbildningen till specialistsjuksköterska fördes i och med Bolognaprocessens införande i Sverige 2007 till avancerad utbildningsnivå. Både yrkesexamen och akademisk examen (magisterexamen) skulle inkluderas och integreras i samma utbildning. Detta medförde en förändring från en ämnesinriktad (samlingskodsinriktad) läroplan till en läroplan som syftar till att integrera ämnen (integrationskodsinriktad). Förutom ämnesintegrering skulle yrkesspecifika mål integreras med akademiska mål.

Metod: Artikel I genomfördes i form av ett didaktiskt aktionsforskningsprojekt som pågick under 2½ år. En projektledningsgrupp (n=15-18) från fem lärosäten bildades. Denna grupp har aktivt deltagit i hela aktionsforskningsprocessen och vid projektmöten. Vid varje lärosäte utsågs en projektansvarig som ansvarade för den lokala aktionsforskningsprocessen. Dessa personer samlande in data i form av kursplaner, utbildningsplaner, studiehandledningar, minnesanteckningar från lärarmöten och möten med vårdverksamheter samt minnesanteckningar från forskargruppensmöten. Analys har gjorts med hjälp av konstant komparativ analysmetod. I artikel II användes konstruktivistisk Grounded Theory för att samla in och analysera data. Datainsamlingen påbörjades utifrån specialistsjuksköterskestudenters svar på en enkäts öppna fråga (n=120) i samband med utbildningens avslutning 2009 och 2010. Enkätsvaren reste frågor om specialistsjuksköterskans akademiska lärande. För att inhämta en djupare förståelse genomfördes intervjuer med specialistsjuksköterskor (n=12) som yrkesarbetat mellan 5 och 12 månader efter sin examen. Intervjuerna genomfördes från juni till oktober 2011. Avslutningsvis jämfördes svaren på den öppna enkätfrågan med analysen av intervjuerna.

Resultat: Vid utbildningsreformens införande fanns pedagogiska motsättningar och didaktiska svårigheter som gav upphov till spänningsförhållanden mellan vårdutveckling, forskning, yrkesspecifika mål och akademiska mål. Spänningsförhållanden framkom också när specialistsjuksköterskorna inte erfor att deras akademiska kompetens tillvaratogs och värderades i vårdverksamheten. När stöd inte fanns för akademiskt lärande uppkom villrådighet och specialistsjuksköterskorna blev ambivalenta över om akademiskt lärande var meningsfullt. För att främja meningsfullt akademiskt lärande framhåller deltagarna betydelsen av samverkan och gemensamma arenor mellan lärosäten och vårdverksamhet där nyttoaspekten med akademiskt lärande tydliggörs. De spänningsförhållanden som framkommer var av både positiv och negativ karaktär.

The overarching aim of this Licentiate thesis was to study the consequences of academisation and academic learning in the context of Swedish specialist nursing education after the Bologna educational reform had been introduced.

Background: Modern healthcare services expect specialist nurses to be able to execute safe and evidence-based care, which requires academic competence. With the introduction of the Bologna process in Sweden in 2007, specialist nursing programmes were elevated to an advanced level of education. Both a professional qualification and an academic one (Master one year) would be included and integrated into the same programme, leading to a change from a subject-oriented curriculum to one which aims to integrate subjects. As well as subject integration, occupationally-specific objectives would be integrated with academic objectives.

Method: Article I was prepared on the basis of a didactic action-research project which lasted 2½ years. A project leadership team composed of 15-18 members from five universities was created, and this group actively participated in the entire action research process and at project meetings. At each university, one member was appointed project leader for the local action research process and the collation of data from course plans, study plans, study supervision notes and memos from teachers’ meetings and meetings with healthcare providers, as well as the research groups’ own memos. The analysis has been done with the help of the constant comparative analysis method. For article II, constructivist Grounded Theory was used to collect and analyse data. Data collection began with specialist nursing students’ responses (n=120) to the open-ended question of a questionnaire conducted at the end of their programme in 2009 and 2010. The responses to the questionnaire raised questions about the specialist nurses’ academic learning, which was deepened by conducting interviews with specialist nurses (n=12) who had been working for between 5 to 12 months after qualifying. The interviews were conducted in the period JuneOctober 2011. Finally, the answers to the open-ended question were compared with the analysis of the interviews.

Results: In summary, the results revealed that implementation of the Bologna process resulted in pedagogic obstacles and didactic difficulties that gave rise to tensions between specific professional objectives, academic objectives research and clinical development. Tensions also arose when the specialist nurses did not feel their academic competence was being utilized and valued in the healthcare context. When no support for academic learning was given, specialist nurses became hesitant and ambivalent as to the meaningfulness of academic learning. In order to promote meaningful academic learning, the participants highlighted the importance of collaboration and common arenas of activity for universities and healthcare providers in which the benefits of academic learning are made clear. The tensions that arose were of both positive and negative character.