Syftet med studien är att undersöka hur yrkesverksamma inom socialt anknutna arbeten definierar och hanterar ärenden som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Det för att öka kunskapen om utvecklingsområdet hedersrelaterat våld och förtryck i det sociala arbetets yrkesutövning. Studien är en kvalitativ intervjustudie där empirin baseras på sex intervjuer, med sju yrkesverksamma respondenter inom socialt anknutna arbeten, vilka hanterar ärenden som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Det teoretiska begreppet som appliceras på studien är Karpmans dramatriangel (2014) för att kunna förklara, analysera och tolka vårt funna datamaterial. I studiens resultat fann vi att tidigare forskning och respondenternas uppfattning om definitionen av hedersrelaterat våld och förtryck delvis överensstämmer. Sammantaget definierar det som en kollektivistisk patriarkalisk struktur vars största tyngd ligger i kollektivets anseende. Vi belyser även den rådande konflikten som existerar inom forskningsområdet som utgår ifrån tre olika förklaringsmodeller om varför hedersrelaterat våld och förtryck uppstår. Vi kunde i våra respondenters svar finna nyanser av den kulturbetingade förklaringsmodellen. Med denna utgångspunkt görs sedan kopplingar till de yrkesverksammas bedömningar av hedersrelaterat våld och förtryck, som någonting som främst görs på grund av yrkeserfarenhet, livserfarenhet samt utifrån andra yrkesverksammas kunskap om ämnet. Utarbetade metoder används i vissa fall i form av socialstyrelsens modell PATRIARK samt egna modeller som de yrkesverksamma har skapat själva. Det är dock valfritt och således har vi inte funnit någon genomgripande metod för hur bedömningen och hanteringen av hedersrelaterat våld och förtryck sker. Resultatet pekar på ett omfattande behov av nationellt utarbetade riktlinjer och förhållningssätt i arbetet med hedersproblematik där alla kommuner i landet arbetar på samma sätt.

The purpose of this study was to investigate how professionals in social works define, assess and handle a matter regarding honor-related violence and oppression. This is to increase knowledge about the development area of honor-related violence and oppression in practice of social work. The study is a qualitative interview study, where the empirical data is based on six interviews with seven professional respondents within socially connected works that handle and assess matters related to honor-related violence and oppression. The theoretical concept applied to the study is Karpman's dramatriangle (2014) this in order to explain, analyze and interpret our found data material. In the study results we found that the earlier research and respondents 'perception of the definition of honor-related violence and oppression matched and defines it as a collectivist patriarchal structure whose main weight lies in the collective's perception. We will also highlight the current conflict that exists in the research area which is based on three different explanatory models of why-related violence and oppression, and in our respondents response we could find a nuanced answer in the cultural explanation model. With this as a starting point, connections to the professionally made assessments of honor-related violence and oppression then make connections as something primarily done because of professional experience, life experience and also from other professions 'knowledge of the subject. Developed methods are used in some cases in the form of “Socialstyrelsen” model “PATRIARK” and own models that the professionals have created themselves. However, this is optional and because of that, we have not found any exhaustive method for how the assessment and management of honor-related violence and oppression takes place. The result points to an extensive need for development of nationwide guidelines and approaches in the work on honor-related violence where all municipalities in the country