Långvarig smärta beskrivs idag som ett folkhälsoproblem, där cirka 10 % av befolkningen har långvarig utbredd smärta (Chronic Widespread Pain- CWP). Tillståndet är vanligare hos kvinnor än hos män och medför stora kostnader för samhället, däribland hälso- och sjukvården men ger framförallt konsekvenser för personen som drabbats och dess anhöriga. Trots att CWP är vanligare hos kvinnor än män så finns en brist på studier som fokuserar på enbart kvinnor med CWP och få studier har beskrivit hur kvinnor med CWP upplever detta fenomen ur ett vardagsperspektiv. En ökad kunskap om kvinnors upplevelser i det dagliga livet i förhållande till CWP kan därmed ge förbättrad förståelse hur det är att leva med CWP och bidra till arbetet med att förbättra hälsan hos kvinnor med CWP. Syftet med studien var därför att utforska olika upplevelser av hur det dagliga livet påverkas av CWP bland kvinnor. I studien deltog totalt 19 kvinnor i åldern 45- 67 år, som i en tidigare undersökning år 1995 inte rapporterade CWP men som år 2016 rapporterat CWP. Ett ändamålsenligt urval tillämpades med syftet att erhålla en variation hos deltagarna, vilket innefattade ålder, smärtpunkter, utbildningsnivå, civilstatus och sysselsättning. Datainsamlingen genomfördes utifrån individuella intervjuer med öppna frågor. Materialet spelades in och transkriberades ordagrant. Därefter genomfördes en kvalitativ innehållsanalys med fokus på latent innehåll som resulterade i ett övergripande tema, tre teman och åtta subteman. Det övergripande temat, förflyttningen mellan smärtan i skuggan av livet och leva livet i skuggan av smärtan framkom utifrån temana, leva med osynliga utmaningar, kämpa med begränsningar och möta det dagliga livet med plasticitet. Att leva med osynliga utmaningar relaterades till att känna sig försummad, vilket innebar känslor av att vara misstrodd och att upplevas som utåt sett frisk till följd av att smärta är en subjektiv upplevelse. Känna ensamhet bland andra människor innefattade en känsla av att inte vara en del av en social kontext och även i en social kontext, ändå känna sig ensam. Att kämpa med begränsningar relaterades till rörelsen mellan förmåga och oförmåga och innebar en osäkerheten att kunna delta i vardagliga aktiviteter till följd av smärtan. Kämpa med stress och oro inbegrep smärtans påverkan på hela kroppen och vara beroende av andra innefattade behovet av andras stöd för att utföra aktiviteter. Att möta det dagliga livet med plasticitet relaterades till att stå stilla och resignera, vilket inbegrep att avstå från aktiviteter som kunde generera mer smärta. Gå fram och tillbaka genom anpassning innebar att hitta nya sätt och göra det bästa av situationen. Att sträva framåt med motstånd och kämpaglöd innefattade att vägra låta smärtan ställa villkoren och att strida mot smärtan. Kvinnor med CWP upplever det dagliga livet olika och bör således ses som en heterogen grupp. Det fanns en variation i hur kvinnor med CWP upplevde osynliga utmaningar och hur de kämpade med begränsningar i det dagliga livet. Sättet i hur de valde att svara an på begränsningar eller osynliga utmaningar skiljde sig åt mellan kvinnorna, där deras plasticitet hade en påverkan hur de hanterade CWP. Detta belyste komplexiteten i hur kvinnor med CWP hanterade inställningen de hade mot smärtan. Inställningen varierade mellan att tillåta smärtan överskugga det dagliga livet, anpassa sitt liv efter smärtan eller vägra att smärtan bestämde villkoren, dvs. förflyttningen mellan smärtan i skuggan av livet och leva livet i skuggan av smärtan. Mer kvalitativ forskning gällande kvinnor med långvarig utbredd smärta behövs för att stödja kvinnor med CWP att hitta sin egen motvikt för att hantera det dagliga livet och samtidigt ge kvinnorna en möjlighet att berätta sin historia.