Syftet med denna studie är att undersöka hur bilden av hemlösa/hemlöshet konstrueras i självbiografier som är författade av före detta hemlösa. Avsikten är att undersöka vad författarna uttrycker när de talar om hemlöshet genom att undersöka vilka mönster vi kan hitta i deras berättelser. För att analysera detta fenomen använder vi diskursanalys och det socialkonstruktivistiska perspektivet eftersom de lämpar sig väl när man vill studera diskurser utifrån textmaterial. Vår studie grundas i fyra självbiografier som är författade av före detta hemlösa. I vår studie har vi funnit tre framträdande diskurser som beskriver tre möjliga konstruktioner av hemlöshet och även vilka konsekvenser konstruktionen får för individen. Diskurserna är utestängning, maktlöshet och beroende. Diskurserna företräder den styrande ordningen utifrån vilken hemlöshet kan förstås och är därmed ett sätt att uppfatta verkligheten. Slutsatser som vi kan dra utifrån denna studie är att hemlösa konstrueras som avvikande subjekt som inte tillåts att vara en del av innanförskapet i samhället. Vår studie beskriver också en annan sida av hemlösheten kopplat till frihet från ansvar men även maktlöshet och beroende kopplat till individens utsatthet gentemot myndigheter och organisationer. Vår önskan är att studien ska bidra till en ökad reflektion inom det sociala arbetet i syfte att stärka klientens självbestämmande och delaktighet. Vi är också glada om vi kan bidra till en allmän tankeställare kring hur vi bemöter människor i vår vardag, speciellt de socialt utsatta som ofta möts av förakt och avsky. I vår studie kunde vi se ett ökat våld gentemot de hemlösa vilket visar på att vårt samhälle blir allt tuffare att leva i och att det finns ett ökat behov av att utöka empatin. Vårt resultat kan också vara användbart för de professionella i mötet med de som står utan bostad och som har en bakgrund liknande författarna till självbiografierna.

The purpose of this study is to investigate how the image of homeless/ homelessness is constructed in autobiographies written by former homeless people. The intention is to examine what the authors express when they talk about homelessness by examining patterns found in their stories. To analyze this phenomenon, we use discourse analysis and the theory of social construction because they are well suited for studying discourses based on textual material. Our study is based on four autobiographies written by people who have been former homeless. In our study, we found three prominent discourses describing three possible constructions of homelessness, also we found construction consequences for the individual. The discourses are exclusion, powerlessness and dependence. The discourses represent the governing order of which homelessness can be understood and is thus a way of perceiving reality. Conclusions that we can draw from this study are that homeless people are constructed as deviating subjects that are not allowed to be part of the inner society of the community. Our study also describes another side of homelessness linked to being free from responsibility but also powerlessness and dependence linked to the individual´s vulnerability to authorities and organizations. The wish is for this study to contribute to an increased reflection in social work in order to strengthen the client´s self-determination and participation. Also, it would please us if we could contribute to a general mindset about how we deal with people in our everyday lives, especially those socially vulnerable who are often met by contempt and disgust. In our study we could see increased violence against the homeless, which shows that our society is getting harder to live and that there is an increased need to expand the empathy among citizens. Our result can also be useful for professionals in the meeting with those who are without housing and who have a background resembling the authors of the autobiographies.