Klimatförändringarna är en av vår tids största miljöproblem. Kött är det livsmedel som ger störst klimatpåverkan då ca 70 procent av de grödor som odlas används som djurfoder och idisslande djur släpper ut metan. Nästan en femtedel av de globala utsläppen av växthusgaser kommer från animalieproduktion. Betesdjur är dock avgörande för att nå de nationella miljömålen ”Ett rikt odlingslandskap” och ”Ett rikt växt- och djurliv”. Industrihampa är en gröda som kan användas som proteinfodertillskott och för att minska metangasbildningen under matspjälkningsprocessen hos idisslare. Hampan har också stora möjligheter att bidra positivt till att nå ett flertal av de andra nationella miljömålen då den kan ersätta fossila råvaror inom energi, bygg- och tillverkningsindustrin samt minska behovet av mineralgödsel i jordbruket. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka hinder och drivkrafter som finns för en utökad och kommersiell hampaproduktion i Sverige. Genom att även undersöka om odling och användning av industrihampa ur ett kretsloppsperspektiv kan vara en del av lösningen i att bromsa klimatförändringarna, avser arbetet att förmedla kunskap om hur industrihampa kan minska klimatpåverkan från köttdjursuppfödning i Sverige och bidra till uppfyllandet av flera nationella miljömål. En litteraturstudie har gjorts för att få en djupare kunskap om problematiken kring klimatförändringar kopplat till lantbruk och köttdjursuppfödning samt för att bättre förstå hur industrihampa skulle kunna motverka detta. Intervjuer har utförts med hampaodlare, andra lantbrukare, intresseorganisationer och myndigheter för att samla in data om orsakerna till att odlingen av hampa i Sverige är så begränsad. Resultaten visar att hinder för en utökad och kommersiell odling är låg kunskap om hampan och dess egenskaper, dyrt utsäde, brist på lämpliga maskiner och en lagstiftning som ger utrymme för bred tolkning som narkotika och läkemedelskopplade tolkningar. Drivkrafter för ökad hampaodling är bland annat att grödan är mycket intressant och har stor potential att användas som råvara inom ett brett användningsområde. Den har god konkurrens mot ogräs och den är bra för miljön då den kan sanera mark som är förorenad av tungmetaller samt kan ersätta fossila material i tillverkningsindustrin och bomull i textilindustrin. Studien drar genom litteraturstudien slutsatsen att odling och användning av hampa i teorin har goda förutsättningar att bidra till att nå elva av sexton nationella miljömål. Drivkrafter för en ökad odling är en nyfikenhet på grödan, hampans potential att ut ett miljöperspektiv ersätta sämre råvaror och material samt konkurrensförmågan mot ogräs och minskat behov av växtskyddsmedel. Dock framkommer det ett flertal aspekter i intervjustudien som visar att i praktiken finns hinder som påverkar och hämmar en utökad och kommersiell odling av hampa, och därmed även möjligheten att bidra till att nå miljömålen. Lagstiftningen behöver förtydligas både för odlare samt myndigheter för att undvika osäkerhet och tolkningsproblem kring industrihampa kontra droghampa. Kunskapen om odling och användning av hampan behöver öka samt spridas. Större efterfrågan på hampa som råvara behövs. Här ligger ett stort ansvar på Sveriges regering och tillverkningsindustrin att lyfta fram grödan som ett alternativ.