Bakgrunden till studien är att nya förutsättningar genom energieffektivisering, konkurrens från värmepumpar och nya krav på kundsidan gör en modernisering av fjärrvärmeverksamhet nödvändig. En del av denna modernisering är att kunna dra nytta av de fördelar som lägre temperaturer i näten medför. Därtill skapas genom den nya tekniken förutsättningar för att ta hand om värmekällor som idag inte utnyttjas (t.ex. värme från kylprocesser och annan infrastruktur såsom värme från avloppsvatten och värme från kollektivtrafik).

Befintlig teknik är beprövad och bygger på att det finns ekonomiska incitament att förbränna biobränsle och avfall. Steget till att pröva en ny teknik där andra värmekällor och en ny gränsdragning gentemot kund blir nödvändig är därför stort och förenat med ett antal frågor. Det är just de frågor som uppkommer i ett fjärrvärmeföretag inför implementering av 4e generationens fjärrvärmeteknik som projektet försöker identifiera. Det blir dock så att enbart en del av frågorna besvaras genom att studien har ett avgränsat fokus. Fokus är på jämförelse mellan ett 3GDHtvårörsystem och ett 4GDH-trerörsystem i ett sekundärnät i ett nybyggnationsområde.

I projektet simuleras hur utfallet blir för olika parametrar om man hade valt att implementera 4e generationens teknik istället för 3e generationens teknik.

Resultaten påvisar att:

• 4e generationens lösning ökar energieffektiviteten i byggnader, detta främst genom att behovet av varmvattencirkulation försvinner.• Beaktas enbart distributionsförluster i näten så är 4e generationen mer effektiv än 3e generationen.• Genom lägenhetsväxlaren i 4e generationens lösning så elimineras risken för Legionella helt. En möjlig barriär för 4e generationens teknik består dock i att boverkets byggregler inte är konstruerade för att varmvattencirkulation inte finns.• Lägenhetsväxlarna innebär en kostnad per lägenhet vilket begränsar lösningens kostnadseffektivitet jämfört med en större värmeväxlare i fastighetens bottenplan. Idag är 4e generationens teknik lämpad för fastigheter med 10-15 lägenheter, är det fler lägenheter blir 4e generationens lösning dyrare än den konventionella 3e generationens lösning.• En viktig aspekt med 4e generationens lösning att värmeförlusten från huset förflyttas från fastighetsägaren till fjärrvärmeföretaget, genom att värmeleverans sker till varje lägenhet och inte vid husvägg. Initialt kan sådan börda på fjärrvärmeföretaget verka negativ med avseende på kostnad. Diskussionerna i projektet mynnade ut i att parterna enas om att affären blir mer rättvisande och att fastighetsägaren får ökad insyn i värmeförbrukningen vilket, med rätt affärsmodell, kan skapa ökat förtroende och en möjlighet att dela på förlusten mellan de två parterna.

Projektet har omfattat löpande dialog med EKSTAs VD vilket varit värdefullt för att skapa förståelse kring fastighetsägarens perspektiv och frågor rörande 4e generationens teknik. Därtill har en workshop med EKSTAs driftspersonal hållits för att diskutera relevansen i de resultat som tagits fram. I projektet ingår BengtGöran Dalman med över 35 års erfarenhet av fjärrvärmeverksamhet vid Göteborg Energi. Projektets verklighetskoppling leder till slutsatsen att det inte föreligger någon särskild driftsproblematik för implementering av 4e generationens system.

Som en egen del i projektet uppmärksammas den diskussion som förs i branschen kring möjligheten att dra nytta av billig el, främst under perioder då det blåser mycket och det blir ett överskott av el i elnätet. I studien analyseras möjligheten att inte använda en konventionell pelletspanna som tilläggsvärmekälla utan en eldriven panna. Resultaten visar att med dagens styrning genom skatter och avgifter så är det inte möjligt att dra nytta av att det förekommer perioder med mycket lågt elpris. Rådande regelverk stödjer istället installationer såsom pelletspannor.

© ENERGIFORSK