Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd som är förknippat med hög dödlighet. Tillståndet medför ett frekvent behov av sjukvård och utgör en stor del av den svenska hälso- och sjukvården. Hjärtsviktsvården har även påverkan på ett samhällsekonomiskt plan, då en betydande del av den svenska sjukvårdsbudgeten går till denna vård. Personer med hjärtsvikt lever under oförutsägbara förhållanden och kan behöva genomgå stora livsstilsförändringar. Tillståndet är både fysiskt samt psykiskt påfrestande och påverkar såväl patienter som deras närstående. Syftet var att genom en allmän litteraturstudie belysa sjuksköterskors omvårdnad av patienter med hjärtsvikt. Litteraturstudiens resultat grundades på 10 vetenskapliga artiklar som framkommit genom en systematisk litteratursökning. I resultatartiklarna kunde tre kategorier av omvårdnad identifieras: sjuksköterskors stödjande funktion, sjuksköterskors utbildande funktion samt sjuksköterskors instrumentella funktion. Den stödjande funktionen innebär att omvårdnaden personcentreras samt att sjuksköterskor samarbetar med och agerar som psykosocialt stöd för patienter. Den utbildande funktionen innefattar att sjuksköterskor informerar samt utbildar patienter om hjärtsvikt, dess inverkan på patienters liv samt egenvård. Informationen och utbildningen syftar till att öka patienters medvetenhet samt göra dem kapabla att hantera tillståndet. Den instrumentella funktionen innebär att sjuksköterskor utifrån mätvärden och bedömningar kan utvärdera patienters symtom och tecken på hjärtsvikt samt medicinska och omvårdnadsmässiga behov.

Heart failure is a serious condition associated with high mortality. The condition entails a frequent need for medical care and constitutes a major part of the Swedish health care system. Heart failure care also has an impact on a socioeconomic level, as a significant part of the Swedish health care budget is dedicated to this care. People with heart failure live under unpredictable conditions and may need to undergo major lifestyle changes. The condition is both physically and psychologically stressful and affects both the patients and their relatives. The purpose of the general literature study was to illustrate nurses’ care of patients with heart failure. The results of this literature study are based on 10 scientific articles, which were found through a systematic literature search. Three categories of nursing care were identified in these articles: the nurses’ supporting function, the nurses’ educational function, and the nurses’ instrumental function. The supportive function includes a person-centred nursing approach, and also that nurses cooperate with and act as a psychosocial support for patients. Within the educational function, nurses inform and educate patients about heart failure, its impact on patients’ lives, and self-care. This information and education aim to increase patient awareness and enable them to manage their condition. The instrumental function is comprised of nurses’ evaluation of patients’ symptoms and signs of heart failure, as well as the evaluation of medical and nursing needs based on measurements and assessments.