Bakgrund. Många äldre kvinnor får i menopausen problem med vaginal atrofi som i sin tur kan påverkar den sexuella hälsan. Syftet var att beskriva sexuell hälsa, hälsorelaterad livskvalitet och lokal östrogenbehandling hos den äldre kvinnliga befolkningen. Metoden var en deskriptiv tvärsnittsstudie, baserat på data genom material från Swedish National Study on Aging and Care – Blekinge (SNAC-B). Deskriptiv statistik har använts för att kunna beskriva de valda variablerna, ålder, sexuell aktivitet och tillfredsställelse med sexliv, hälsorelaterad livskvalitet och lokal östrogenbehandling. Resultatet visade att det var en låg andel kvinnor som var sexuellt aktiva, endast 25,7%, däremot så var det en hög andel kvinnor (46%) som var tillfreds med sexlivet. På SF-12 hälsoenkäten svarade ca 55% av deltagarna att de hade hög hälsorelaterad livskvalitet medan bara ca 24% svarade att de upplevde en låg hälsorelaterad livskvalitet.  Det visade också att av 817 kvinnor var det bara 29,7% som använder sig av lokala östrogener. Konklusion: Kvinnor med vaginal atrofi ska inte känna motstånd för att söka hjälp för sina symptom. Sjuksköterskan ska i mötet arbeta utefter en helhetssyn av kvinnan i den personcentrerade omvårdnaden. Det finns behov av ytterligare forskning kring hur upplyst kvinnan är av för och nackdelar med lokal östrogenanvändning, och kring hur äldre kvinnors uppfattning och upplevelser av vaginal atrofi och sexuell hälsa är.  

Background. Many elderly women get menopausal problems with vaginal atrophy which can effect the sexual health . The aim was to describe sexual health, quality of life and local estrogen treatment in the elderly female population. The method was a descriptive cross-sectional study based on data from the Swedish National Study on Aging and Care - Blekinge (SNAC-B). Descriptive statistics have been used to describe the selected variables, age, sexual activity and sex life satisfaction quality of life and use of local estrogen. The result showed there were fewer women who were sexually active, only 25.7%, on the other hand, there was a high proportion of women (46%) who was satisfied with their sex life.  On the SF-12 Health Survey questions, about 55% of the participants answered that they had high health related quality of life, while only about 24% responded that they experienced a low health quality of life. Out of 817 women, only 29.7% were using local estrogens.  Conclusion: Women with vaginal atrophy should not feel resistant to seeking help for their symptoms. In the meeting, the care provider shall be characterized by a holistic view of the woman in the personcentred nursing. There is a need for further research on how enlightened the woman is of the pros and cons of local estrogen use, and about the elderly women's perception and experiences of vaginal atrophy and sexual health.