Framtidens arbetsmarknad kommer att kräva en förändring av dagens kompetenser och färdigheter. Common Core handlar om att rusta dagens studenter för de utmaningar som den högteknologiska framtiden kommer att innebära. Högskolan i Halmstads vision är att vara ett lärosäte vars forskning och utbildning speglas av (VIS) värdeskapande, innovationsdrivande och samhällsutvecklande. I ljuset av det har högskolestyrelsen beslutat att genomföra ett omfattande strategiskt utvecklingsarbete. Detta innefattar ett bildningskoncept, i form av en gemensam kärna av kurser med fokus på samhällsutmaningar, på samtliga grundutbildningsprogram med planerad start 2020. Grundtanken med Common Core är att stimulera studenters intellektuella och praktiska förmåga att se sig själv och sin kunskap i en vidare kontext, förstå hur olika aspekter i vår globala värld samspelar och hur relationen mellan teknik, människa och samhälle fungerar. Vidare ska studenterna få möjlighet utveckla de kompetenser som framtiden och därmed arbetsmarknaden kräver. Då detta i grunden är ett top-down beslut, så har det inte varit oproblematiskt eller friktionsfritt. Tvärtom har det funnits ett uttalat motstånd i olika delar av organisationen, inte minst hos lärare som har pekat på svårigheterna med att införa ytterligare kurser i befintliga program och därmed har haft svårt att se vinsterna med Common Core. Det är inte ovanligt att det uppstår motstånd vad gäller förändringsarbete inom högre utbildning (Baume & Popovic, 2016).

Processen med utvecklingsarbetet har drivits framåt genom en styrgrupp, bestående av såväl lärare som studenter vilka har bidragit med olika kompetenser. För att säkerställa att arbetet har rätt riktning har det vid flera tillfällen genomförts diskussioner och workshops med representanter från näringslivet och studenter. Dessa har gemensamt visat på behovet av en bildning, perspektiv och vikten av olika generiska förmågor. Vidare har styrgruppen genom samtal och studiebesök inspirerats och tagit lärdom från Hong Kong University, då de har ett väl inarbetat Common Core-koncept (commoncore.hku, 2018). För att ett högskoleövergripande koncept ska bli framgångsrikt krävs transparens och kontinuerlig intern förankring. Det har därför genomförts ett flertal inspirationsföreläsningar, pilotprojekt och workshops med fokus att säkerställa att konceptet är väl underbyggt och accepterat i organisationen.

Utvecklingsarbetet har resulterat i en Common Core-struktur som innebär en strimma på totalt 18 hp, fördelat över tre år, som fullt implementerat kommer ingå i samtliga grundutbildningsprogram. Under termin 1 och 2 läser studenterna två gemensamma kurser, dels en introduktionskurs samt en kurs kring ”Vad är vetenskap och akademisk kommunikation”. Under termin 3-5 väljer studenterna tre olika kurser utifrån ett högskoleövergripande kursutbud. Grundtanken är att det i de olika kurserna blir en sammansättning av studenter från olika program, med olika ämneskompetenser som tillsammans skapar dynamik när de gemensamt ska arbeta med nutida och framtida samhällsutmaningar utifrån olika perspektiv.

Syftet med det här konferensbidraget är dels att beskriva Common Core som koncept, dels att diskutera problematiken med att genomföra och implementera högskoleövergripande projekt då organisatoriska strukturer skapar både möjligheter och hinder.