Hälsa och hållbar utveckling är två aktuella, utmanande och globala problemområden som för att närma sig en lösning behöver hanteras på såväl nationell som global nivå. Då utbildning ges en avgörande roll i att förmedla kunskap och värden, får dylika frågor därmed en framträdande plats i läro- och kursplaner samt i den dagliga undervisningen. På så sätt får utbildning en nyckelfunktion i att såväl kvalificera som att socialisera elever att bli aktiva individer och medborgare i ett demokratiskt samhälle. Följaktligen bör undervisning om hälsa och hållbar utveckling betraktas som samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll.

Syftet med den redovisade studien är att analysera och diskutera hur hälsa och hållbar utveckling beskrivs i svenska läroböcker för skolämnena biologi, naturkunskap samt idrott och hälsa. Demokratisk politik är en teoretisk utgångspunkt, och studien lägger specifikt fokus på skillnader mellan individuellt och samhälleligt ansvar.

Forskningsstudien visar att läroböckernas framställning av hälsa och hållbar utveckling skapar det som vi kallar ansvarsparadoxen. Paradoxen innebär att frågorna är avpolitiserade och individualiserade genom att ansvaret för dess lösning placeras på individnivå snarare än på samhällelig / politisk nivå, även då samhälleliga och politiska lösningar vore mer passande.

Hur läroböcker framställer lösningar på problem rörande hälsa och hållbar utveckling kan ha stor betydelse då dessa framställningar rimligtvis påverkar elevers förståelse av problemen och dess tänkbara lösningar. Vi argumenterar för att hälsa och hållbar utveckling i skolan alltid ska beskrivas som både individuella och samhälleliga / politiska frågor för att ge eleverna möjlighet att förstå och hantera frågorna på ett mer adekvat sätt.