Dagens arbete spelar en betydande roll för människor där den psykiska, fysiska och sociala hälsan påverkas. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter beskrivs de regler och lagar en ledare har att förhålla sig till där det ingår att undersöka, bedriva samt främja den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatsen. Synen på hälsa har utvecklats från ett förebyggande synsätt till ett främjande där hälsa ska stärkas och upprätthållas. Ledarskap har visat sig ha en stor inverkan på medarbetares arbetsmotivation och allmänna välmående. Digitaliseringens framväxt skapar även utmaningar i arbetsmiljöarbetet. Arbetsmotivation ses som en del av den psykosociala arbetsmiljön där författarna undersöker ämnet i kontorsmiljö. Syftet med studien var att belysa chefers uppfattningar om vad som skapar arbetsmotivation på arbetsplatsen. Studiens teoretiska utgångspunkt fanns i teorin om KASAM, Community of Practice samt självbestämmandeteorin. Studien har en konstruktivistisk ansats där materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades sedan via en konventionell kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre huvudkategorier som speglar syftet; En föränderlig arbetsmiljö, Att vara mån om medarbetarna och Medarbetarnas gemenskap och självständighet. Utifrån studiens resultat går det att urskilja att arbetsmotivation är individuellt och komplext där medarbetarnas egna ansvar samt delaktighet på arbetsplatsen är betydelsefullt. Upplevelsen av arbetsmotivation har visat sig ha en positiv effekt på välmående och hälsa. Ledarskapet har en stor betydelse för skapande av medarbetarnas arbetsmotivation. Synen på hälsa ur ett fysiskt perspektiv kvarstår då cheferna uppfattade detta som en viktig del av arbetsmiljöarbete. Sammanfattningsvis har såväl chefer som medarbetare omfattande möjligheter att skapa arbetsmotivation på arbetsplatsen.