Första argument för studien är att problemlösning tar liten plats i undervisningen. Argument två för studien är att när olika lösningar synliggörs blir eleven uppmärksam på att det finns flera sätt att lösa problem. Tredje argument för studien är att läraren bör sätta sig in i elevernas intressen och perspektiv för att eleverna ska kunna utvecklas inom matematiken. Litteraturöversiktens syfte är att ta reda på vad forskning säger om hur lärare på lågstadiet arbetar med problemlösning i ämnet matematik, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Vilka strategier för problemlösning kan lärare använda sig av i sin undervisning? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om lärandestrategier, metoder och problemlösningsuppgifter på lågstadier. Resultaten gav oss följande argument; digitala verktyg är en arbetsform som väcker intresse men även att många lärare känner osäkerhet vid användandet. Många forskare lyfter fram att elevnära uppgifter gör att eleverna känner större engagemang. Slutligen att flera forskare beskriver att elevernas kunskaper förbättras när de arbetar i grupp. Eftersom digitala verktyg var en arbetsform som återkom ständigt i resultaten av artiklarna, hade vidare forskning varit att undersöka och besvara “hur skiljer sig arbetet med digitala verktyg vid självständigt arbete och grupparbete?”. De implikationer vi erfarit är lärarens brist på kunskaper inom digitala verktyg samt att problemlösningsuppgifter kräver mer tid och planering utifrån lärarens perspektiv.