hh.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
En kartläggning och jämförelse av viltfodertillgång, betningsgrad och älgtäthet i 10 sydsvenska älgförvaltningsområden
Halmstad University, School of Business, Engineering and Science.
2017 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Älgförvaltningsområden har sedan 2012 varit en av de rumsliga skalor där älgförvaltningen i Sverige sker. I denna studie har Riksskogstaxeringens data över förekomst, täckningsgrad och betningsgrad av viltfoder per älgförvaltningsområde (2011–2015) analyserats tillsammans med Skogsstyrelsens prognos över foderproducerande ungskog (fodpro) och avskjutningsstatistik (avskjutningstäthet) från den nationella jaktdatabasen (Viltdata.se). Resultaten visar på både likheter och skillnader mellan undersökta älgförvaltningsområden (ÄFO). Björk var den viltfoderart med högst täckningsgrad i alla ÄFO samtidigt som den hade lägst betestryck. Rönn var den enda enskilda viltfoderart där täckningsgraden skiljde sig signifikant åt mellan några ÄFO, vilket tyder på att älgförvaltningsområdena är lika varandra i fråga om kvalitet av viltfoder. Trots signifikanta skillnader i den totala täckningsgraden av viltfoder mellan några av älgförvaltningsområdena tyder resultatet på att områdena även är lika varandra i fråga om kvantitet av viltfoder. Både avskjutningstätheten och några av betningsgraderna för tall skiljde sig signifikant åt mellan alla ÄFO. Det fanns svaga, positiva signifikanta samband mellan avskjutningstätheten och betningsgraden ”hård” för både tall och salix. Dessa samband skulle kunna bero på att en ökad älgtäthet genererat ett högre betestryck på tall och salix vilket i sin tur sannolikt medfört en högre avskjutning av älg. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan Riksskogstaxeringens och Skogsstyrelsens skattningar av viltfoder. Metoderna för skattningarna skiljer sig dock åt i flera avseenden vilket gör att de får olika tillämpningsområden.

Place, publisher, year, edition, pages
2017. , 21 p.
Keyword [sv]
Älg, älgtäthet, älgförvaltningsområde, betesskador, viltfoder, avskjutning, Riksskogstaxeringen, Skogsstyrelsen, tall, rönn, asp, salix, björk, en, ek, ask
National Category
Natural Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hh:diva-35085OAI: oai:DiVA.org:hh-35085DiVA: diva2:1145633
External cooperation
Riksskogstaxeringen, SLU
Subject / course
Biology
Educational program
Conservation and Diversity, 180 credits
Supervisors
Examiners
Available from: 2017-10-03 Created: 2017-09-29 Last updated: 2017-10-03Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1147 kB)7 downloads
File information
File name FULLTEXT02.pdfFile size 1147 kBChecksum SHA-512
431c1b6e70d29d26676fcb61687bf7455eda2a5fb04b4667c7c9662e8cc6547db3a279942849952323e2b2cf798eb49dd61eefacddff754318005c363ff829ee
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
School of Business, Engineering and Science
Natural Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 7 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 49 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf