hh.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
The Meaning of the Lived Experience of Lifestyle Changes for People with Severe Mental Illness
Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI).ORCID iD: 0000-0002-1530-1864
University West, Trollhättan, Sweden.
Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), Health and Nursing.ORCID iD: 0000-0001-9753-0988
Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI).ORCID iD: 0000-0002-9458-5489
Show others and affiliations
2017 (English)In: Issues in Mental Health Nursing, ISSN 0161-2840, E-ISSN 1096-4673, Vol. 38, no 9, p. 717-725Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

The aim of this study was to elucidate the meaning of the lived experience of lifestyle changes as perceived by people with severe mental illness (SMI). People with SMI who have experience in managing lifestyle changes were interviewed (n = 10). The interviews were analyzed with a phenomenological hermeneutic approach. The findings reveal three themes: (1) struggling with inner and outer limitations, (2) on one's own but together with others and (3) longing for living a life in harmony. The meaning of lifestyle changes can be understood as a person's internal and external endeavors to make well-considered decisions about lifestyle changes. Support should focus on strengthening the person's self-efficacy and should be based on the person's experiences. © 2017 Taylor & Francis Group, LLC

Place, publisher, year, edition, pages
Philadelphia, PA: Taylor & Francis, 2017. Vol. 38, no 9, p. 717-725
National Category
Nursing
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hh:diva-34905DOI: 10.1080/01612840.2017.1330909ISI: 000413793800007PubMedID: 28613126Scopus ID: 2-s2.0-85020737557OAI: oai:DiVA.org:hh-34905DiVA, id: diva2:1139638
Available from: 2017-09-08 Created: 2017-09-08 Last updated: 2022-06-07Bibliographically approved
In thesis
1. Hälsa, levnadsvanor och erfarenheter av förändring av levnadsvanor hos personer med psykossjukdom – hälsofrämjande aspekter inom psykiatrisk omvårdnad
Open this publication in new window or tab >>Hälsa, levnadsvanor och erfarenheter av förändring av levnadsvanor hos personer med psykossjukdom – hälsofrämjande aspekter inom psykiatrisk omvårdnad
2020 (Swedish)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [sv]

Bakgrund: Personer med psykossjukdom har ofta sämre fysisk hälsa jämfört med befolkningen i övrigt, delvis relaterat till ohälsosamma levnadsvanor såsom låg fysisk aktivitet, ohälsosam kost, tobaksbruk och riskfull alkoholkonsumtion. Trots att hälsofrämjande insatser har framhållits som betydelsefullt för att minska ojämlikheten i hälsa har inte det hälsofrämjande arbetet fått en given plats inom psykiatrisk vård. Ökad kunskap behövs dels om vilka levnadsvanor som påverkar hälsan, dels om vilka aspekter som påverkar möjligheten till förändring av levnadsvanor för personer med psykossjukdom.

Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen var att utforska hälsorelaterade levnadsvanor och upplevd hälsa, samt erfarenheter av förändring av levnadsvanor och främjande aspekter för förändring, hos personer med psykossjukdom.

Metod: Avhandlingen består av fyra delstudier. Delstudie I var en kvantitativ tvärsnittsstudie med syftet att kartlägga hälsorelaterade levnadsvanor och upplevd hälsa hos personer med psykossjukdom samt att undersöka könsskillnader och skillnader utifrån känsla av sammanhang (SOC). Data samlades in från personer med psykossjukdom som deltog i en hälsofrämjande levnadvaneintervention (n = 65). Beskrivande och jämförande analyser genomfördes på data, insamlad före interventionens start för att kartlägga självskattad hälsa, livskvalitet, BMI och levnadsvanor. För delstudie II som hade en kvalitativ design genomfördes narrativa intervjuer med personer med psykossjukdom som deltagit i en hälsofrämjande levnadsvaneintervention (n = 10). Syftet var att belysa innebörden av den levda erfarenheten av förändring av levnadsvanor hos personer med psykossjukdom. En fenomenologisk hermeneutisk metod användes för att analysera intervjutexterna. Deltagare i delstudie III bestod av sjuksköterskor som arbetade på olika psykiatriska öppenvårdsmottagningar (n = 15). Semistrukturerade intervjuer genomfördes för att beskriva deras erfarenheter av aspekter som främjar fysisk hälsa och stödjer hälsosamma levnadsvanor för personer med psykossjukdom. Intervjutexterna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Delstudie IV var en kvantitativ uppföljningsstudie och bestod av insamlad data från personer med psykossjukdom som deltagit i en hälsofrämjande levnadsvaneintervention (n = 54). Data, som bestod av självskattningar, kliniska mått och blodprover, samlades in före interventionens start, efter 12 månader och efter 24 månader. Flernivåanalys användes som metod för att undersöka hälsorelaterade förändringar efter deltagande i en hälsofrämjande levnadsvaneintervention.

Resultat: Resultatet i delstudie I visade att personer med psykossjukdom hade högre BMI, lägre självskattad hälsa och livskvalitet, var mer stillasittande och rökte mer jämfört med befolkningen i övrigt. Personer med stark SOC skattade sin livskvalitet bättre och rökte mindre jämfört med de med svag SOC. Kvinnor konsumerade mer frukt och grönsaker än män. I delstudie II beskrevs innebörden av levnadsvaneförändringar, av personer med psykossjukdom: som en kamp med inre och yttre begränsningar, att det var något som måste göras på egen hand men tillsammans med andra och att längtan efter ett liv i harmoni kan motivera till förändringar. I resultatet av delstudie III framhöll sjuksköterskor aspekter som kan främja hälsa och hälsosamma levnadsvanor för personer med psykossjukdom. Sjuksköterskornas erfarenheter var: att ha ett hälsofrämjande fokus i varje möte, att stödja med varje persons förutsättningar i åtanke och att ta ansvar för hälsofrämjande insatser på varje nivå inom organisationen. Resultatet i delstudie IV visade en positiv förändring av fysisk aktivitet. Förändringen var associerad med antal tillfällen personen hade deltagit i hälsogrupp. Förändring av självskattad hälsa var positivt associerad med känslan av sammanhang. Således kan det antas att hälsofrämjande insatser som genomförs i grupp kan förbättra fysisk aktivitet, och att känslan av sammanhang bör stärkas för en bättre upplevd hälsa hos personer med psykossjukdom.   

Konklusion: Det finns såväl individuella aspekter som relationella, organisatoriska och samhälleliga aspekter som påverkar möjligheten till förändring av levnadsvanor. Inre styrka, en positiv självbild och positiva erfarenheter är individuella aspekter som tillsammans med relationella aspekter såsom stöd och att få ingå i en gemenskap, kan främja förändringar hos personer med psykossjukdom. På en organisatorisk och samhällelig nivå är samverkan, ansvarsfördelning samt kunskap och kompetens viktiga ingredienser för att främja det hälsofrämjande arbetet inom psykiatrisk vård. Det hälsofrämjande arbetet bör, tillsammans med insatser såsom utbildning och praktiskt stöd, fokusera på insatser som kan öka personens känsla av sammanhang och stärka resurser. Sjuksköterskan inom psykiatrisk vård har en nyckelposition för att utveckla den hälsofrämjande omvårdnaden, där fysisk och psykisk hälsa integreras, och där personens egen förmåga till förändring främjas. Ett salutogent och personcentrerat förhållningssätt, kan bidra till en hälsofrämjande omvårdnad, men för att kunna utveckla det hälsofrämjande arbetet inom psykiatrisk vård behöver individuella, relationella samt organisatoriska och samhälleliga aspekter beaktas. Således behöver det i samverkan tas ett gemensamt ansvar för hälsa och hälsosamma levnadsvanor, och organisatoriska strukturer behöver utvecklas för att möjliggöra en personcentrerad vård och för att utveckla de hälsofrämjande insatserna för personer med psykossjukdom.

Place, publisher, year, edition, pages
Halmstad: Halmstad University Press, 2020. p. 89
Series
Halmstad University Dissertations ; 72
Keywords
Förändring, hälsa, hälsofrämjande omvårdnad, levnadsvanor, personcentrerad vård, personer med psykossjukdom, salutogenes
National Category
Nursing
Identifiers
urn:nbn:se:hh:diva-42952 (URN)978-91-88749-52-9 (ISBN)978-91-88749-53-6 (ISBN)
Public defence
2020-10-02, Bærtlingsalen (J101), hus J (Visionen), Kristian IV:s väg 3, Halmstad, 13:15 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Available from: 2020-09-02 Created: 2020-08-25 Last updated: 2020-09-02Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Other links

Publisher's full textPubMedScopus

Authority records

Lundström, SofieJormfeldt, HenrikaEriksson, HelenaSkärsäter, Ingela

Search in DiVA

By author/editor
Lundström, SofieJormfeldt, HenrikaEriksson, HelenaSkärsäter, Ingela
By organisation
Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI)Health and Nursing
In the same journal
Issues in Mental Health Nursing
Nursing

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

doi
pubmed
urn-nbn

Altmetric score

doi
pubmed
urn-nbn
Total: 404 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf