Konstnär Nils Kreuger (1858-1930) växte upp i Kalmar. Han studerade vid Konstakademien 1874-1877 och Edvard Perséus målarskola 1878-1881. Hösten 1881 åkte han till Frankrike. Målet var att vidareutbilda sig, ta del av nya konstnärliga strömningar och etablera sig på konstmarknaden. Detta lyckades han med efter att flera gånger deltagit vid konstutställningen Salongen i Paris. År 1887 bosatte Nils Kreuger sig i Varberg, en liten stad på den svenska västkusten. Här fortsatte han att ”måla franskt” d v s impressionistiskt och utan konturer. Omkring 1892/1893 skedde en dramatisk stilförändring när han övergav dismåleriet och gick över till att uttrycka sig med mer markerade färger och former.
Mellan åren 1893-1895 bildade de tre experimentella konstnärerna Nils Kreuger, Richard Bergh och Karl Nordström konstnärskolonin Varbergsskolan. Medlemmarna påverkades starkt av de nya konststilar som nu kom till Norden. Hösten 1892 åkte de till Danmark för att medvetet låta sig påverkas av syntetismen. Detta skedde bl a genom att i Köpenhamn betrakta konstnären Paul Gauguins stiliserade landskapsmålningar från Frankrike.
År 1893 utvecklade Nils Kreuger en egen teknik som kom att kallas ”teckning på oljefärg” eller ”prickmanér”. Det var ett helt nytt sätt att måla på då han tecknade detaljer i vattenfast tusch över oljemålningens yta. Det var allt ifrån prickar och streck till kommatecken och längre linjer. På detta vis förstärktes vissa partier och bilden gjordes mer grafisk och tydlig. Dessutom var det väldigt dekorativt. Nils Kreuger hävdade bestämt att den nya tekniken var en egen uppfinning men en del forskare menar att han kan ha fått influenser utifrån.
I konsthistorisk litteratur läser man ibland att Nils Kreuger tog intryck av Vincent van Gogh. Framförallt lär deras teckningar haft ett liknande uttryckssätt eftersom de båda ska ha använt sig mycket av prickar och streck. I denna uppsats har jag analyserat Kreugers teknik teckning på oljefärg samt jämfört några av hans teckningar med Vincent van Goghs. På så vis har jag fått mer fakta om de båda konstnärerna och deras sätt att uttrycka sig, speciellt när det gäller användningen av prickar och streck. Jag har också tittat närmare på vilket sätt man kan kalla Nils Kreugers måleri för experimentellt. Ett formalistiskt tankesätt har används i uppsatsen och uttryck som avantgarde och antinaturalism tas också upp. De resultat som framkommit är att Kreuger experimenterade inte bara med sin teknik utan även med materialval och tillvägagångssätt. Det finns vissa likheter mellan Kreugers och van Goghs sätt att teckna. Båda använder sig exempelvis av konturer och skapar valörskillnader med hjälp av täta parallella eller korsande linjer. Frågan är hur deras beröringspunkter ska värderas. Det kan lika gärna varit något som låg i tiden och inget specifikt för Kreuger och van Gogh. Skillnader förekommer naturligtvis också. Exempelvis tecknar van Gogh mer med prickar än vad Kreuger gör. De största likheterna konstnärerna emellan är dock inte deras teckningar, som Kjell Boström påstod i sin bok Nils Kreuger 1948. Personligen tycker jag att van Goghs teckningar och Kreugers nypåfunna teknik teckning på oljefärg visar på stora likheter. Det är nämligen här som Kreugers prickar i största utsträckning finns och inte i hans teckningar. Det originella var emellertid inte prickarna och strecken i sig då flera andra också målade och tecknade så vid tidpunkten, bl a Karl Nordström. Det unika var att teckna med vattenfast tusch ovanpå oljemålningarna – och det var Nils Kreuger troligtvis först med.
Han bosatte sig i Stockholm 1896 men återkom till Varberg somrarna 1897, 1898 och 1908. Nils Kreuger dog i Stockholm den 11 maj 1930 och är begravd i Kalmar.