Idag befinner det sig flera barn i den svenska förskolan med annat modersmål än svenska. Forskning visar att de här barnen, som ännu inte utvecklat det svenska språket kan ha svårt att inkluderas i leken, vilket i sin tur gör det ännu svårare för dem att utveckla språket eftersom att leken är den högsta källan till barns utveckling. Studien är relevant för pedagoger i förskolan som möter de här barnen då den ger en inblick i hur pedagoger kan arbeta för att stötta och inkludera barnen i leken. Studien bygger på det sociokulturella perspektivet och syftet är att undersöka hur de kommunikativa redskapen som används i leken genererar inkludering för barn med annat modersmål. De forskningsfrågor vi ställer oss är; Vilka kommunikativa redskap som används i leken och vad de medierar, hur redskapen bidrar till att barn med annat modersmål inkluderas i leken och hur pedagoger stöttar barn med annat modersmål att kommunicera och inkluderas i leken. Vi svarar på forskningsfrågorna genom en kvalitativ video-observation på en förskola med 11 femåringar, där fem av barnen har ett annat modersmål än svenska. Resultatet visar att barnen använder olika kommunikativa redskap men att det för fyra av de fem barnen inte genererar inkludering i leken. De kommunikativa redskap som barnen använder, missförstås, ignoreras eller förblir ouppmärksammade vid flera tillfällen av andra barn. Vår slutsats är därför att pedagoger behöver närvara och delta i barnens lek för att ge dem rätt stöttning att inkluderas i leken.